torsdag 28 oktober 2010

Älsklingsstövlar - Tröstepäls!

Jag ville ju så gärna ha röda stövlar!Då, för mer än tjugo år sen använde jag ju nästan alltid enkla Kinnaskor i svart eller rött. Dom var bekväma och snygga - och stövlar i rött från samma firma skulle passa bra till den mörkblå mockapälsen, min "tröstepäls", med röda passpoaler.
Lisa såg till att
min mamma fick julklappstipset. Stövlarna är underbara. Kinnasko - ett pålitligt märke. Rejäla ofodrade stövlar i strl 39! Jag har använt dom några ggr - i torr snö!Men nu har dom legat i förrådet i över tjugo år och jag ska nu se till att någon annan tar över. Är du intresserad?
Nästa vecka lägger jag ut dem på Tradera.




Tröstepälsen - en historia för sig.
I november 1986 blev jag utsatt för ett överfall. Jag var på väg hem efter att lämnat bilen på verkstad och i skogen, i backen upp mot mitt botadsområde mötte jag en pistolbeväpnad man. Han vinkade med pistolen att jag skulle gå längre in i skogen. Och jag som först trodde det var ett rån och tyst svurit för att jag hade flera hundra i plånboken! Sa att jag hade folk som väntade på mig...Till sist blev jag arg - och sa skarpt "Jag hade en unge därhemma och du kan ge dig på någon annan!!!" - Och så gick jag!
Väl hemma ringde jag polis och sonens fritids. Två poliser kom hem till mig. En man och en kvinna. Det kändes bra,

På kvällen mindes jag plötsligt hur mammas äldre väninna, tant Bojan, en kväll, när jag väl var tolv, kom hem till oss och berättade om ett överfall hon just varit utsatt för. Hon hade fräst " Ser du inte skillnad på ung och gammal!! och så hade hon gått!

Jag inser att det var tack vare den gamla "minnes-inspelningen" som jag klarade mig.
I tre dagar var jag lätt euforisk- Jag hade klarat mig!! Berättade för alla. Alla mina skolbarn, kollegor - alla!
Sen kom den stora sorgen! - som ingen fattade! Elaka kollegor sa :"Sån tur att det var du och inte Karin!" Ingen fattade hur ledsen jag var!
Då köpte jag den dyra pälsen som Kerstin Boulogner gjort. Pälsen som jag inte behövde.

Jo, jag behövde den verkligen! Tröstepälsen!



måndag 25 oktober 2010

Min senaste chokladpassion

Den speciella dagen i somras när Nattens Drottning höll på att slå ut, kom plötsligt Jakob och hans barn Ester och Arvid över med en chokladkaka "Lindt med havssalt". Intressant kombi.

Jakob hade jag lärt känna på telefon. Han jobbar sen ett år tillbaka på Personalavdelningen och som personalredogörare hade jag mycket kontakt med honom. Han suckade aldrig över dumma eller knepiga frågor utan var alltid glad över frågor som tvingade honom att ta reda på svar och själv lära mer. När han sedan såg mitt entledigande, insåg han att vi var grannar! - Vi bor i samma område.

Jag visade blomman som höll på att slå ut och frågade femåriga Ester hur länge hon brukar få vara uppe, och föreslog sedan att hon skulle komma tillbaka med pappa vid åttatiden då "drottningen" skulle vara utslagen. Det korta samtalet med Ester fick mig att inse att jag ÄR lågstadielärare i första hand och inte personalredogörare!

"Lindt med havssalt" fick vänta i kylen ngra veckor och räddade sedan avslutningen på en grillkväll på balkongen. Den blev lite av en favorit och jag har köpt många sedan dess.

Men för ett par veckor sen hittade jag en ny fräsch favorit -Anthon Bergs " Salmiak". Jo, jag gillar ju lakrits av alla slag. - Men min kompis Ia rynkar på näsan!

Norstedts stora svenska ordbok
choklaˈd subst. ~en ~er
• ljus- eller mörkbrun konfekt med hård konsistens, beredd på kakao och vanl. med tillsats av socker och ibl. mjölk: chokladkaka; chokladpralin; chokladtårta; blockchoklad; mjölkchoklad; segraren fick blommor och ~
□ äv. om en dryck, beredd av kakao och vanl. mjölk en mugg varm ~ efter skidturen

fredag 22 oktober 2010

Fiktiva figurer

Dramaten var det ju häromdagen.
Dramatisk Drama queen... Och vad hände då idag, när jag ville kolla vilken fiktiv person jag liknar?

Jag är Lysistrate!

Pröva själv! Vilken fiktiv person är du?
Gustav blev Bridget Jones, Ylva Lancelot, Paula Werther och Ida Kulla Gulla....
Eller pröva Vilken historisk person är du?
NE har gjort båda testen.

Jag ser fram emot att kolla vad mina andra vänner visar sig vara - eller ha varit.

Resultatet av "Vilken historisk person är du?": Ingmar Bergman! Historisk??

Lysi´strate, titelperson i Aristofanes komedi från 411 f.Kr. Under peloponnesiska kriget leder den dådkraftiga Lysistrate framgångsrikt Athens kvinnor i sexualstrejk i protest mot de vapenskramlande männen. Lysistratemotivet har vidare behandlats av bl.a. John Fletcher och, i senare tid, av Rolf Hochhuth


tisdag 19 oktober 2010

Dramaten eller the Studio?

När jag återkom till Ekhammar 1995 fick jag av Steve lösenordet Dramaten.

Var jag dramatisk? Är jag dramatisk? En drama queen?
Eller var det bara pga amatörteatern som jag höll på med? Hm!

Jag kom att tänka på det där med Dramaten idag när jag och två andra tanter roade oss som "Modeller för en dag"
Vi hade kul. Vi fick

  • sminkning
  • hårfix
  • tre ombyten (om vi ville. Vi ville)
  • 60 bilder att välja av
Och sen köpte vi, alla tre, tio bilder var på en skiva - trots att det kostade ...

Roligast var nog att jag faktiskt tog med en av hattarna jag köpte på mässan häromhelgen. När skulle jag annars använda den?

PS. Har ni sett de knubbiga jättehänderna?

fredag 15 oktober 2010

Good save the Queen

I början av veckan mailade jag den ende av annonsörerna i DN som hade en mailadress i sin annons.
Igår ringde han. Han skulle till den här sidan stan idag fredag.
Så jag kånkade fram alla gamla skivor - mina och en del av Kristofers som fortfarande var kvar här. Katarina kom över med alla sina och Gunnel med en mindre bunt.
Idag kom han. Han tog väl 10-20 st. En EP med en tidig Agneta Fältskog åkte med. Katta fick 60 kr och jag 200kr. Gunnel fick inget sålt!
Innan vi åker till Erikshjälpen ska Johan D få titta igenom samlingarna.

Min dyrbaraste skiva SexPistols God Save the Queen hittade jag inte igår kväll - och lika bra var väl det.

tisdag 12 oktober 2010

Irrationell och lätt deprimerad

Jag har gått i pension. Jag har lämnat skolan. Och jag har bara mått bra!

Men kvar på skolan finns min stora blå spegel, som jag målade för 20 år sedan och hade i hallen tills jag ersatte den med mormors stora med slipade kanter. Då fick Anna ha den blå några år och sen har den varit med mig på skolan.

Jag har också kvar några tavlor, den stora båtformade fruktskålen i BlåEld och det stora skåpet som jag köpet för 100 kr när Geologens dagis las ner och som jag sen flyttade med mig från Lillsjö till Ekhammar. Jag hade tänkt att måla det, men det blev aldrig av. Det var lite häftigt som det var, med intarsian och den snidade bården som avslutade skåpet upptill.

Och så var det då Hemsidan. Mitt verk. Snyggast av skolornas hemsidor i kommunen. Jag gillar ju verkligen att jobba med bilder och att trixa så att det stämmer. Jag är bra på datorer, hemsidor och sånt - Kristofer var min läromästare.
Jag bad att få fortsätta med hemsidan efter pensioneringen. Att jobba med den "på timmar" och en slags överenskommelse träffades. Tills vidare.... Jag har fixat allt inför detta läsår. Fixat formulär, adresser och nya bilder. Det funkar!

Idag ringde rektor. "En annan" har gått på kurs och ska nu ta över. Jag kunde inte dölja min enorma besvikelse! Rektor förstod, men... Jag förstod, men det minskade inte min smärta.
Hittintills har jag ju bara varit glad sen jag slutade. Bara sprudlat över mina möjlighet i mitt nya liv. På något sätt är det väl först nu jag sörjer att arbetet är slut.

Vilken tur att jag började blogga i lördags!

Idag har jag erbjudit Elsa att ta över skåpet. Och spegeln, tavlorna och skålen ska hem senast under skolans höstlov.

lördag 9 oktober 2010

Homestajlat


Vi skulle bara in och lämna en kartong med engångshandskar som Marcus köpt när vi var på auktionsvisning i Båsta igår. Bättre handskar än de han hade tillgång till på Hagtorp där han jobbar
Så fick jag alltså plötsligt anledning att titta på det nya äldreboendet här å Tibble. Det var 36 sk lägenheter plus gemensamma matrum, kök, balkonger mm.

Rent och nytt. Moderna möbler. Rent och nytt. En svartvit tavla med något slags ljusmöjlighet bakom. Sladden hängde snett. Rent och nytt. Över matborden två kristaalkronor i plast. Rent och nytt. På balkongerna Grythyttan. Rent och nytt. På väggen en stor plattTV. Rent och nytt.
På den ena balkongen med utsikt över bussgatan och parkeringen satt tre damer i sina rullstolar. I Grythyttan satt ingen. Den 106-åriga, väl inslagen i fleecefiltar pysslades om av Marcus, som ju inte var i tjänst. Han ville kolla så att hon inte blivit kall.
Där satt också en pratglad, rapp dam som sa att hon skulle vinka när vi kom till bilen. Den tredje sa inget, tittade inte på oss.

Korridoren var vit. Den ena dörren den andra lik. Inga gamla tavlor, inga speglar, inget draperi. Hur hittar man? På dagis har man bilder och figurer och barnens namn för att barnen ska hitta lättare.

Jag har förfasat mig över hur homestylingen vid lägenhetsförsäljningar smittat av sig på - inte bara undomar- utan även deras föräldrar. Dom tror att det ska vara så. Vitt och tomt och "olevt".
"Du har så mycket saker" sa min nya 66-åriga granne med sina avskalade, utgallrade rum, men med tre TVapparater.
Jo, jag har mycket saker. Mycket på hyllorna, och i skåpen ("skåparna" sa vi i Västerbotten). Jag har mycket på väggarna. Jag lever med det. Trivs med det. Minns. Flyttar om. Skapar nya installationer.
På skolan fick jag ett visst ansvar för inre och yttre miljö. Det första jag gjorde sen jag flyttat till högstadiet och inte längre hade "mitt" klassrum var att fixa massor med gamla speglar i de tomma korridorerna. Uppskattat. Levande.

Ett äldreboende ska inte spegla nutiden, inte de unga anställdas smak och stil. Det ska minna om det som var.
Så, handla billigt på auktioner! Köp den nästan osäljbara rokokogruppen. Köp in det stora mörka skåpet att ställa fotografier och en vas på. Köp vasen också. Köp kristallglas på fot. Slipade grogglas att dricka vatten ur. Köp nysilverkannan, söckerskålen och gräddsnipan. Dom kostar nästan ingenting.
Köp tavlor med landskap - och speglar!
Gammalt och tryggt och välbekant

Men den stor platta TVn är faktiskt OK här.

onsdag 6 oktober 2010

Jag oroades inte precis....



Jag trodde nog att det skulle vara bra att vara pensionär. Men jag fattade inte att det skulle bli SÅ HÄR bra.
I morse frågade Caro , min gamla elev, om hur man gör för att starta en blogg. Jag letade, började undersöka varianter och gav lite tips.
Insåg att jag också ville.
Tänk att ha tid att bara sätta igång när man får lust! Leka och ha kul!


  • Bakar när jag får lust. Ofta!
  • Åker bara plötsligt till stan.
  • Städar besvärliga lådor.
  • Börjar sy lampskärmar.
  • Åker på mässa en hel fredag.
  • Hyr loppisbord....
  • Lägger ut grejer igen på Tradera
  • Sover middag
  • Tränar på gym två ggr i veckan
  • Sitter och pratar med vänner ngra timmar
  • Städar bil.
  • Far ut i svampskogen både tisdag och torsdag bara för att vädret var bra och trattisarna många.
  • Jag har flera projekt på gång samtidigt
  • och kan låta högarna växa....

Gjorde jag då inte allt detta förut? Jo, i viss mån... Jag lät högarna växa - men har inte alls orkat göra vad jag önskat de senaste åren.
Jo, jag började förvisso träna redan i mars! - Men så jobbade jag ju bara 80% det sista året.

Jag är en nöjd pensionär -