lördag 8 juni 2013

Musikvideoinspelning "Grunge Girls" - Britta Persson

                Britta Persson      Foto Kristanstadsbladet
När jag såg att det skulle göras en musikvideo till Britta Perssons musik tyckte det var dags för  mig. 

Jag hade förvisso spelat Per Anderssons mamma i en liten musikvideo för två år sen.  
Det var En okänd kändis . 
Dessutom  blev  kanske den där slutproduktionen med Thelma and Louise-tema förra sommaren också en musikvideo? Till  Fleetwood Macs  "Tell me Lies. Då var också fotografen Josephine Owe

Jag  nappade och tänkte, att så mycket dans lär det väl inte bli...? 
Jag gillar att titta på dans, men jag är ju lite klumpig - och osäker....
Sjösidan av Torpedverkstan
Vi fick tydliga direktiv, tydlig vägbeskrivning först till Färgfabriken och senare  till Moderna Dansteatern på Skeppsholmen där vi möttes  halv nio på Nationaldagens morgon
Baksidan. också Teater Galeasens ingång



I mejlet från Pauline stod det:

"
Det är viktigt att ni kommer som er själva och att man har kläder som man trivs i,

Vi ska dansa och röra på oss under större delen av dagen. Vissa rörelser kommer att vara på golvet (som är rent) men silkesklänning är inte ett bra alternativ. Ta med sköna skor som du kan röra dig i tex ett par sköna lågskor. Högklackat är inte ett bra alternativ.
Det blir väldigt fint när man filmar om man ser att kläderna rör sig med dig vilket inte syns om man bara har kroppsnära och tighta kläder. Ha gärna smycken på er! 
Josephine Owe assisterar Lisabi
Då lokalen går i grått och vi vill att ni ska komma fram ”poppa ut” i bild ska ni undvika  kläder som går i grått, vitt eller svart".

Vi satt och väntade på sjösidan först, Ulla och hennes väninna från Vattholma,  jag och några ungdomar. 
Så ringde Ullas  dotter och sa att vi skulle till baksidan - huset vackra sida visade det sig. 

Vi filmades när vi kom gåendes mot entrén, filmades när vi väntade, när vi åt och när vi fikade... 
Ja, när  vi så samlades i stora danssalen fick vi reda på att det skulle inte bara bli en musikvideo - det skulle även bli en liten film om tillblivelsen, om hur vi lärde oss koreografin och hur dagen var.

Vi var ca femtio färgranna kvinnor. En handfull 60+, men annars mest ungdomar. 
Jag stötte genast på Ewa, en gammal bekant.

Ewa - gammal bekant
Pauline prickar av oss
Britta hälsar


Nadja Hjorton - nästan aldrig stilla
Så satte vi då igång! 
Nadja, Ullas dotter var koreograf - en duktig sådan. Hon hade  gjort koreografin tillsammans med Britta, den gamla skolkamraten.


Nä, det är inte jag!
 Det är Ulla Hjorton
Den var ganska svår koreografin. Åtminstone för mig! Jag hade nog inte trott att vi skulle dansa, inte delta fullt så mycket, inte så intensivt!


Men det gick! 
Svettades mycket. Fick skala av den stora, tunna bomullsvästen. 
Skalade också av linnet. 
Men den fladdriga, fina, gamla  rödmönstrade blusen var perfekt!

Jag fick dock avstå den lilla "biten" där man skulle ner på golvet och sen kvickt upp igen.
ingång till danssalen
Klätterställning för
ljus och kamerajustering

Det kändes bra att vi var fler i min ålder!

Salen var fantastisk. Ljust trägolv och vackra öppningsbara fönster.  Ljust. Och så en alldeles svart läktare.



I den lite våldsamma dansen deltog inte vi 60+




Ylva - god hjälp











Det var vattenpaus, fruktpaus... ny vattenpaus... Korta pauser.


Två tjejer












....och till sist en timmes lunchpaus ute i det vackra vädret. 
En rejäl kycklingsallad, bröd och röra. 
Prat och fotografering













Katarina




Vi hade jobbat bra och låg före i tídsschemat
Man var mycket nöjda med resultatet!

Detta påpekades ofta och kändes som dom verkligen menade det!
Britta med snygga tröjan.
Tjejen från Bro i lime



Jag inser nu att jag borde sett till att få en bättre bild på Brittas mycket snygga tröja. Halsbandet kan man se på hemsida och Facebook

Tjejen från Bro
(Som vanligt utgår jag ju från statisterna, men denna gång borde jag ju...)




Efter lunchen blev jobbet lite annorlunda. Koncentration på detaljer, på delar och uppdelning...


I ett avsnitt stod vi med handryggarna mot våra kinder och "sjöng/textade" avsnittet vi hade fått tillsammans med låten i ett mail innan.

utsikt
Gunilla vid utsikt



"No hi fi diamonds in the world make us r’n’b girls
No hi fi diamonds in the world make us r’n’b girls
No hi fi diamonds in the world make us r’n’b girls
No hi fi necklace in the world glistens like a grunge pearl
...glistens like a grunge pearl!"





I pausen efter lunch gnistrade dess "pärlor"... 
Mycket uppskattat!


I pausen efter lunch gnistrade dessa "pärlor"... Mycket uppskattat!





Man hade räknat med att hålla på till kl 19. Men vi var klara strax efter kl 16!

Dagen avslutades med tack från hela teamet 

Allra sist filmades alla medverkande  - medan vi sa våra namn och var vi kom från.
Namn  och var vi kommer från......













Videon kommer nog inte ut förrän i höst. 
Men den blir nog klar innan midsommar. Lät lite ovisst, men vi får såklart en länk när det är klart.

När den andra filmen, den lite dokumentära. som handlar om vår dag  med inspelningen och hur vi lärde oss, blir klar kunde regissören inte säga - -bara ATT den ska bli ! 
Han var så entusiastisk. Så övertygad!











Googla själva på "Britta Persson"! 
( En kompis undrade om det gick! Joodå! Hon är STOR!)
Kolla intervjun i radio i april i samband med nya plattan som är hennes fjärde
 
 och  TV4 i april

Och lyssna också på Per Sinding-Larsens intervju i svt  i  "PSL"

”En gång grungeflicka, alltid grungeflicka” 








Låten vi jobbade med hela dagen var från denna 

Den heter Grunge girls Britta Persson – Grunge Girls

Har kommit att älska den

Jag är så nöjd att jag vågade vara med, att jag inte gav upp efter en timme!!





En liten gåva från
produktionsbolaget

Produktionsbolaget för dagens video är b-reel, (Som står bakom blant annat dokumentären Palme som gick på bio och svt). 
Regissör:Jens Sjögren, 
producent: Lia Eliasson 
Fotograf: Lisabi Fridell och assisterande fotograf Josephine Owe
koreograf:Nadja Hjorton


.................................................................












Som vanligt har jag ingen bild på mig själv!
 Men här är en bild på min långa fladdriga viscose-blus från Gudrun Sjöden - inköpt för tjugo år sen.





NU längtar jag bara till att årets SYTYCD -"So You Think You Can Dance" ska börja nästa söndag. 
Dans är poesi. 
Medan jag väntar ska jag kolla "A Chance to Dance" ikväll lördag


PS  Bloggen tog lika lång tid att förfärdiga som tiden  jag använde till inspelning och resa fram och tillbaka till Kungsängen.

Och här är nu musikvideon!
Onsdag 26/6 2013, 10.14 på PSL