Om jag inte...

Jag var barnvakt i fredags - hela dan!  Farmorslycka! 
 
"Lammet" var med i väskan från Kungsängen som vanligt...
Vi byggde torn av Duplo-lego,
gjorde kojor av filtar, 
ritade prickar och virrvarr i alla fäger, 
läste böcker om "Lilla" och "Stora", 
körde runt med den lilla gula skolbussen från sjuttitalet
 - och vi såg på Miniteve om den "Röda bussen" många, många gånger.

Ja - och så sov den lilla sjuklingen några timmar förstås!
Då hade jag tänkt använda sufplattan för Wodfeud, men jag kom inte in på nätet och kunde inte heller parkoppla med telefonen... Förargligt! Trodde jag skulle klara av det. Visste ju på ett ungefär.


På hemvägen passade jag på att gå på apoteket  apoteket vid Klarabergsviadukten. Jag vägrar nämligen apotek som heter Hjärtat,  Kronan etc  utan hämtar istället ut min medicin när jag ändå är i stan... 
Det var kö för motsvarande sextio nummer ... "Fredag och lön" sa dom. Alla hämtar då! 
En statist kan vänta...
Men när jag kom till Centralen och såg Bålstatåget gå mitt framför näsan blev jag irriterad.
Bussarna från stationen i Kungsängen har halvtimmestrafik den tiden på helgen... 
15 min extra väntan!

Så kom Kungsängståget - och strax efter att jag satt mig, hörde jag en glad röst: 

Laleh 21 år nu

- Hej BM!
Det var Laleh!

Hon hade sett min suck på Facebook om att jag inte fått igång parkopplingen av surfplattan och telefonen. 

Laleh  7 år

Jag hade ju med den idag!!
- så vi hjälptes åt - och med hennes kunskap och hjälp var det strax fixat.
Så numera kan jag surfa på 3G-nätet med hjälp av parkoppling!
Jag hade introducerat sjuåringen Laleh i it-världen. Nu hjälpte hon mig!
Nu  jobbar hon på Regeringskansliet som it-supportspecialist. Fast jobb. På väg vidare... 
Jag ha varit med och lämnat referenser på hennes väg. Som hennes lärare och som chef när hon vikarierade några gånger.

Killen mitt emot blev intresserad av vårt samspel, skratt och gemenskap, var fascinerad över den kontakt vi hade. Lärare - elev - lärare. 
Han var en ung datatekniker, Miguel, som precis visste vad vi pratade om. 

Facebookbild på Miguel

Han ville vara med och prata om spel som Wordfeud.  Laleh hade ett ritspel/program "DrawSome" som man jobbar med på liknande vis 
Hon berättade om de höga krav jag ställt på henne - och hur jag också såg till att hon klev från tvåan till trean mitt  läsåret. Jag såg hennes möjligheter. Senare möttes vi igen på högstadiet där jag hade henne i svenska och engelska! 

Laleh klev av i Jakobsberg. Skulle hem till mamma denna dag.
Miguel skulle som jag till Kungsängen visade det sig, men innan vi skildes åt vid utgången hade han gett mig sitt namn på Wordfeud, ett namn som jag lämnade vidare till Laleh.
Ett fiffigt namn med en vändning på "Icescream"
Honom klår jag inte - inte än på ett tag!


Livet är fullt av tillfälligheter...
...om Tage inte varit sjuk...
...om jag inte fått vänta på Apoteket....
...om jag inte missat tåget...
...om jag aldrig varit på Facebook...
...om jag inte ställt de höga kraven på den  smarta åttaåringen....


Precis som när jag mötte Laila.. vid trappan!.
...om jag inte....


Nu, när jag just publicerat inlägget, ser jag plötsligt vad boken vi läste hette!

Hypnotisören och Provokatören

Så fort jag kom in på Katarina Bangata såg jag marknadsstånden. Såg de gula västarna, avspärrningarna - och konstsnön som sprutade via slangarna och de öppna vattenposterna.
Solen sken och det var varmt.

Magnus, den statistansvarige, kände genast igen mig, trots att vi aldrig setts förut!  Han pekade ut puben där vi skulle mötas.
Egentligen skulle vi ha börjat före sju, men tiden var ändrad till tio... 
I solen utanför mötesplatsen satt Liss. Vi pratade om jobb och barnbarn och om pjäsen hon skulle se på kvällen.

När alla var samlade inne på puben, berättade Magnus att man höll på med en scen borta på Hornsgatan och att det blivit förseningar... Vi skulle inte kunna komma igång förrän efter lunch. Vi var alltså lediga fram till lunchen kl12.00 och vi kunde gå runt på Söder om vi ville. Jag ville!
Vid Medborgarplatsen blev jag intervjuad av Radio 1, pratkanalen. Man ville veta vad jag tyckte om kroppsbehåring! Jag pratade på! - Hur är det att smeka någon med "stubbig" bringa? undrade jag.

 Oxjäparna var goda! Träffade Margit och Jan vid bordet intill Liss och mig.

Så kom kostymtjejerna och kollade våra kläder.
Den brun/svart-rutiga jackan fick "väl godkänt" (se bild ovan), men inte baskern i brunorange. Det fick bli den svarta.
Den mörkt brunröda mockaväskan 
var också alltför "vågad". Istället stoppade dom senare en stor röd julkasse i handen på mig!
Vi fick reda på att det alltid tar mycket tid med riggningen - men sen går det snabbt för Hallström.

Svensk Filmindustri håller just nu på att spela in Hypnotisören, och många av mina vänner har redan varit med i någon eller några scener.
Idag skulle huvudrollsinnehavarana vara på en julmarknad (Lena Ohlin och Mikael Persbrandt) 
Dom skulle gå, skulle stanna upp,  och emellanåt stå och prata. Kameran skulle följa med dem genom "folkhavet" på julmarknaden.
Vi skulle röra oss framåt. Hälften åt ena hållet ...



Vi skulle stanna till, mima konversation med försäljarna, snedda framför kameran - och inte väja för paret och kameran!
Det var i huvudsak vana statister - så det gick bra! 


Persbrandt fick besök att ett av sina barn i en paus, folk på gatan fotograferade...

"snömän"

Solskenet hade övergått till kall blåst och den konstgjorda snön virvlade....och "snömännen" fick fylla på.
Vi behövde inte längre fejka känslan av kyla!
Det  v a r  kallt!
Det hade vart bra med ett par extra vantar.
Klockan närmade sig fem, skådespelarna försökte övertyga.


Till sist var herr Hallström nöjd i alla fall - 
och Liss hann till föreställningen  av "Olof Palme" på Stadsteatern.
Jag skyndade till tåget....
cyklade sen hem....
värmde mig...
tog en macka...
därefter bilen till stationen
och tåget tillbaka till stan!


...för jag hade ju ett uppdrag till denna dag!



Jag skulle vara med  en slutproduktion, 
- en nollbudget produktion

Vi skulle träffas nedanför rulltrappan till Ropstenståget.
Valerie och jag var där i god tid och hann prata lite...
Så kom gänget från Mediainstitutet.... Mattiaz Skandalen och tre andra statister.
i mailet vi fick stod:"Dett är ett kort vb-inslag som ska visas i studioproduktionen "Booyah" vilket är ett debattprogram av humoristisk karaktär.

stillbildstjejen

Valerie

I inslaget ska vår "man på stan" Mattiaz Skandalen testa några av de oskrivna regler som finns i Stockholms kollektivtrafik . I detta fall ska han testa regeln "Man får inte se ner i andras tidningar, hur intressant artikeln än är".
Detta gör han genom att sätta sig på en tunnelbana och läsa en porrtidning. Han ska nu se hur många som sneglar ner i hans tidning och reagerar på den.
Det är här ni kommer in. Ni kommer att fylla platserna runt Mattiaz och antingen inte se alls på vad han läser eller ge tidningen en snabb blick och bli förbluffade, äcklade, fulla av skratt eller stumma i försök att inte bry er."

statister

Mattiaz Skandalen 

Vi väntade i tjugo minuter på en statist som inte dök upp. 
Det var en man som varit med i eftermiddagens inspelning av "Hypnotisören". Jag vet inte varför han inte kom,  vet bara att han missade ett mycket roligt jobb!
Kameran kollade hur våra blickar gick. Stillbilden våra anstiktsuttryck!
Det var en mycket snabb inspelning. 
Klar efter bara en tur till Ropsten!


Jag fick extra tack och beröm av stillbildsfotografen för mina utrycksulla reaktioner!
Jag har bett om att få lite bilder!

Bilderna kan kanske vara bra att ha till Galleriet - och mitt cv ?

En natt på Sveavägen

Det gällde en, än så länge mycket hemlig, produktion...
En thriller av "professorn" sas det - och i regi av  Kristoffer Nyholm
Men vi började förstås på Svt Drama Hangövägen.

Natten innan hade mina kompisar suttit och frusit i en gammal tunnelbanevagn och fått vänta på signaler som, precis som vanligt, inte fungerade!  Vagnen hade backat fram och så kört tllbaka för att mördaren skulle få kliva på på bästa sätt.

Men denna natt skulle vi stå och sörja på Sveavägen ett par timmar  och sedan stå och hänga i entrén till en känd biograf.
Mördaren passerade....
Statistkompisen Elsa hade den här gången fått en roll!!
Hon var hustrun till offret - och hade egen loge med namn på dörren på Svt Dama, något som hon storligen njöt av.
"Coolt" sa Elsa och log.
Vi statister hade denna gång två stora gemensamma rum. Männen hade det ena och kvinnorna det andra - Dessutom fanns ju det stora fikarummet.

Norrhammaskolans julspel. Jag hade
luva med vit kant,Roland nr två fr hö

Vi bytte om till den första scenen och blev sminkade. Sen satt vi och fikade och pratade.

Tänk, äntligen möttes Roland och jag på en inspelning. Det var 56 år sen sist! Vi var klasskamrater i fyra år i Skellefteå. Vi bor samma kommun och har mest kontakt på nätet. Roland inspirerade mig att börja som statist. Båda två har vi ju hållit på med amatörteater  

Den stora vita bussen tog oss in till centrum. Alla hade sina stora bruna papperskassar med  kläderna till nästa scen - och de egna ytterkläderna..

Första scenen vid Sveavägen. Sörjande.  Det var kallt! Jag uppskattade mina gamla luddor . 

design Kerstin Boulonger

Kl 01.00 var det dags för lunch!.
Mat fr Britts corner  Bästa cateringen!!
Sen byte av kläder. Min gamla blå "tröstepäls" (design Kerstin Boulonger) var från rätt år och kunde användas. 

Gick fortfarande på Grand ? .

Jag hade fortfarande luddor på fötterna!
 
Kånkande på de stora papperskassarna, gick väg mot Grand. Klockan var två.
"Mödaren" dök upp.
Elsa och hennes man dök upp.

Ena glasdörren fick ställas på glänt för att undvika att ljusskyltar från "nutid" inte reflekterades medan bion filmades fr andra sidan gatan. Jag stod tillsammans med Helena och  nybörjarstatisten Anders i entrén.

Sen var det väntan i biosalongen fram till kl sex.
Dom skulle använda oss som nattvandrare på hemväg...
Vi satt och pratade. Madde, Jimmy från Snöflingan, Patrik Anders  fr Pensionärsdjävlar, Rolf, Bitte, Roland och jag - och så hon som alltid tränger sig så att hon ska synas.
Plötsligt hade det blivit för ljust för att filma paret promenad från bion - och vi fick gå hem. Tyvärr missade vi pendeltåget. Roland som skulle till Bro och jag som skulle till Kungsängen. Hur det gick för Bitte som skulle åt andra hållet vet jag inte.

Skådespelare som var med denna natt;
Poliser: Rolf Lassgård och Jacob Ericksson. 
"Mördaren":  Ulf Friberg
Elsa har sagt att hon ska skicka en bild på sig själv som fru P, men den får vi nog vänta på tills premiären varit. Hemligt!

Hur hemligt blev det nu?
Vi var ju inte precis osynliga där i natten intill huset som hyste Dekorima och som nu höll på att renoveras,


Innan det hela är färdiginspelat i juni har det nog kommit ut vad det handlar om....
VI har i alla fall fattat!







Elsa skrev på Facebook igår: Jaha, då har man varit "stuntman" och blivit beskjuten med en äkta Magnum, dock lösa skott. Men jag skrek till ändå, trots öronproppar!


DN artikel 24 feb
DN notis  10 mars

Stina, en behändig tös...

"Sistadans med Stina - behändig tös" 

Jag satt och läste i min pappas dagbok från 1935....

Han var 19 år och uppvuxen i Bastuträsk och hade arbetat två år som lagerbiträde i Piteå.
Jag hittar annonsen, hittar kopian på jobbansökan.Han bodde nu i Skellefteå och sökte billigt husrum.
 
Jag ser honom svära över att han fått tillbaka tvätten otvättad, tvätten som hans styvmor skulle ha tvättat.
- "Kärringfan!"
Nä, inget av de sju syskonen gillade ju Henny, hushållerskan som min farfar gifte sig med efter att min farmor dött och pappa och yngsta systern var i tioårsåldern.

Jag ser hur hans moster förbarmar sig över tvätten tack vare att kusinen "Klater" berättat om hans elände - Han har ingenstans att tvätta själv och inte råd att lämna till till någon tvättgumma.

Byske  - vintern något år senare

 

Plötsligt ser jag mammas namn söndag 25 aug:
"Sistadans med Stina - behändig tös"
Jag får väl läsa vidare i denna enda dagbok som finns kvar.

Inför förra julen scannade jag bilder på mamma, mostrar, kusiner morföräldrar. Tänkt som julklapp till moster Martha.
Nu är dags att börja scanna bilder på pappa Vicke - och hans syskon.

Startade just lite...

Stina Holmlund f Viklund född 14 augusti 1917
Viktor Holmlund född 9 april 1916
Gifte sig åtta år senare. 1943

Norstedts svenska synonymordbok
behändig 
1 (motsats: klumpig) vig, lätt, graciös, flink, smidig, jfr händig 
2 klipsk, fyndig 1, skicklig, duktig
3 (motsats: ohanterlig) bekväm, lämplig, lätthanterlig, ’praktisk’, passande, ’vig’ (att ha med sig), sinnrik, inventiös, (prov.) rahänd, tinglig
4 näpen, (små)nätt

Obligationerna vilar

Produktionsbolaget ville inte att det skulle framkomma något om vad reklamen för Riksgälden hade för tema... 
Så mitt onsdagsskrivande är nu vilande ... 


Men nu rullar ju reklamen - så idag, den 30 mars, har jag åter lagt ut  blogginlägget om Riksgälden. 

Reklamefilmen - 30 sek - resultatet av 12 timmas jobb för 120 pers plus teamet!

och en till film - lika lång