Igår tog jag med datorn till moster Martha på sjukhuset i Östersund. Det var ju meningen att vi skulle prata med hennes son, min kusin Staffan i USA precis som vi gjorde julen för två år sen när Martha och Sten firade jul hos mig i Kungsängen. Men kusinen var också i Östersund nu. Han ville kolla hur hans mamma verkligen mådde – fast han ska åka över igen till jul.
Så jag visade bilder på barnbarnet Tage och bilder från Stadshuset i mars och på Annas&Andreas bröllop förra året. Dessutom visade jag inscannade småbarnsbilder på Jon, morfar och ngra släktingar. Tänk så uppskattat! Plötsligt hände det saker i den trista sjukhusrutinen! Vi pratade och mindes tillsammans.
På vägen hem från sjukhuset bestämde jag mig för att jag ska fortsätta att scanna in bilder. Bilder från Marthas ungdom, hennes föräldrar släktingar osv. Sen får Staffan visa dem till jul! Allt på ett USB.
Staffan uppmanade sin pappa Sten, att ta med fotoalbum. När man börjar vara lite dement är ju kanske foton och de minnen de väcker väl en bra terapi och man slipper känna tillkortakommanden!
*På bilden: Min son och min mormor Aline, Marthas mamma.
Jättebra idé, B-M! Foton nya som gamla betyder väldigt mkt och att minnas tillsammans är fantastiskt!
SvaraRaderaHej B-M!
SvaraRaderaJa jag har väl varit tyst länge sedan jag avtod att vara med i facebook. Det här med blogg är kanske en bättre idé. Intressant att läsa om dina upplevelser t.ex. besöket hos moster Martha på sjukhuset i Östersund och bilderna du scannat. Innan jag sänder egna skildringar ur mitt dagliga liv vill jag veta vilka som läser det jag skriver. Förklara hur din blogg fungerar!
Carl Gunnar