Om jag inte...

Jag var barnvakt i fredags - hela dan!  Farmorslycka! 
 
"Lammet" var med i väskan från Kungsängen som vanligt...
Vi byggde torn av Duplo-lego,
gjorde kojor av filtar, 
ritade prickar och virrvarr i alla fäger, 
läste böcker om "Lilla" och "Stora", 
körde runt med den lilla gula skolbussen från sjuttitalet
 - och vi såg på Miniteve om den "Röda bussen" många, många gånger.

Ja - och så sov den lilla sjuklingen några timmar förstås!
Då hade jag tänkt använda sufplattan för Wodfeud, men jag kom inte in på nätet och kunde inte heller parkoppla med telefonen... Förargligt! Trodde jag skulle klara av det. Visste ju på ett ungefär.


På hemvägen passade jag på att gå på apoteket  apoteket vid Klarabergsviadukten. Jag vägrar nämligen apotek som heter Hjärtat,  Kronan etc  utan hämtar istället ut min medicin när jag ändå är i stan... 
Det var kö för motsvarande sextio nummer ... "Fredag och lön" sa dom. Alla hämtar då! 
En statist kan vänta...
Men när jag kom till Centralen och såg Bålstatåget gå mitt framför näsan blev jag irriterad.
Bussarna från stationen i Kungsängen har halvtimmestrafik den tiden på helgen... 
15 min extra väntan!

Så kom Kungsängståget - och strax efter att jag satt mig, hörde jag en glad röst: 

Laleh 21 år nu

- Hej BM!
Det var Laleh!

Hon hade sett min suck på Facebook om att jag inte fått igång parkopplingen av surfplattan och telefonen. 

Laleh  7 år

Jag hade ju med den idag!!
- så vi hjälptes åt - och med hennes kunskap och hjälp var det strax fixat.
Så numera kan jag surfa på 3G-nätet med hjälp av parkoppling!
Jag hade introducerat sjuåringen Laleh i it-världen. Nu hjälpte hon mig!
Nu  jobbar hon på Regeringskansliet som it-supportspecialist. Fast jobb. På väg vidare... 
Jag ha varit med och lämnat referenser på hennes väg. Som hennes lärare och som chef när hon vikarierade några gånger.

Killen mitt emot blev intresserad av vårt samspel, skratt och gemenskap, var fascinerad över den kontakt vi hade. Lärare - elev - lärare. 
Han var en ung datatekniker, Miguel, som precis visste vad vi pratade om. 

Facebookbild på Miguel

Han ville vara med och prata om spel som Wordfeud.  Laleh hade ett ritspel/program "DrawSome" som man jobbar med på liknande vis 
Hon berättade om de höga krav jag ställt på henne - och hur jag också såg till att hon klev från tvåan till trean mitt  läsåret. Jag såg hennes möjligheter. Senare möttes vi igen på högstadiet där jag hade henne i svenska och engelska! 

Laleh klev av i Jakobsberg. Skulle hem till mamma denna dag.
Miguel skulle som jag till Kungsängen visade det sig, men innan vi skildes åt vid utgången hade han gett mig sitt namn på Wordfeud, ett namn som jag lämnade vidare till Laleh.
Ett fiffigt namn med en vändning på "Icescream"
Honom klår jag inte - inte än på ett tag!


Livet är fullt av tillfälligheter...
...om Tage inte varit sjuk...
...om jag inte fått vänta på Apoteket....
...om jag inte missat tåget...
...om jag aldrig varit på Facebook...
...om jag inte ställt de höga kraven på den  smarta åttaåringen....


Precis som när jag mötte Laila.. vid trappan!.
...om jag inte....


Nu, när jag just publicerat inlägget, ser jag plötsligt vad boken vi läste hette!