Till sist - Triva är nu omklädd!

Triva-fåtöljen från NK var nött - ja väldigt sliten helt enkelt. Skumgummistoppningen hade torkat och den smulade. Den hade nog stått länge i ladan ute på Lindormsnäs.
Den där varma auktionsdagen i Lindormsnäs köpte jag också den fina gröna skinnfåtöljen som direkt hamnade på rektorsexpeditionen tillsammans med en grön äkta matta jag köpt på en annan auktion.


Jag borde ju kunna klara att klä om den själv -  Men det visade sig bli dyrt att måla om uppe i  Håtuna. Jag beslöt mig för att fråga Micke. Jo, det kunde han väl göra - för halva priset.
Förhoppningsvis skulle den vara klar till påsk. Det dröjde...
Två påskar gick...
Men så i augusti i år ringde Micke.
Han höll på att röja i förrådet och hade hittat delarna till stolen som hela tiden varit målade och klara. Generat lämnade han över delarna.
Jag började genast klä om. Tyget blev som planerat Josef Franks "Teheran" 
Sitsen gick lätt.
Men sen blev den stående....
Det var inte förrän jag hittade en till på en mässa i början av november jag började om.

Den nya - en tråkig brunbeige - fick inspirera. (Den ska jag väl också klä om senare!)
Men ryggstycket fortsatte att krångla. Jag la på ett lager vadd uppe på skumplasten jag tidigare klippt till, och fäste  fast det med fiffigt med hjälp av ett par strumpbyxor(!).

Men sen var jag nog för feg att klippa i det dyra tyget.
Så stolen blev åter stående...

Två dagar innan jul fixade jag istället ny stoppning och nytt tyg till mormors karmstol, vars bomullstyg  Casablanca från 10-gruppen blekts betänkligt.
Det blev ett lyft!
Jag använde nu samma tyg som den stoppade puffen från min barndom som jag för över tio år sen  låtit klä om med "Tistel" från Jobstryck.  (Tycker mig minnas att rapporten var åtta meter - kan jag minnas rätt?)
Jag har aldrig brytt mig om att täcka möblerna utan alltid njutit av solen som krupit in i rummet höst och vår.
Tyget på puffen är nu flera nyanser ljusare!

På juldagen, efter sonens besök, satte jag så igång igen. 
Jag bestämde mig för att Trivastolen skulle bli klar innan fredag. 



Jag jämförde med det gamla tyget ritade, la till och klippte. Sydde för hand - även den raka sömmen högst upp.

Sent på Annandagskvällen blev den så klar!
Återstod bara lite hamrande som med hänsyn till grannsämjan fick vänta till morgonen.
Borde väl också avsluta den där halvklara lampskärmen kanske...

 

                                     
 Design Bengt Ruda.
 Han gjorde Trivaserien för NK tidigt femtital. 
Se fler bilder  fler bilder
Han jobbade senare även för Ikea.

Boxning i Slakthusområdet

Stevie och domaren

Regnig lördagsmorgon vid sjutiden och jag skulle på ett obetalt statistjobb  i Slakthusområdet...
I mörkret vid bussenhållplatsen träffade jag Ikram. 

Maiss Ikrams syster

Vi pratade på ända  till Sundbyberg där hon skulle jobba. Jag hittar bara en bild på hennes lillasyster Maiss som gick i förskoleklassen  jag samarbetade med i mitten på nittiotalet.


Jag fortsatte till Globen och promenerade i regnet bort till Studio Pumpstation där  Jimmie Francis och hans  eget produktionsbolag WildWind Pictures i helgen jobbar med  kortfilmen  "Betweeen the Ropes".

Stevie (förloraren) med sin tränare

Det är en ganska liten produktion med en redig produktionsledare som skyndade på...
Vi hann det vi skulle,. Kl 14 skulle nästa statstgäng att ta över. Dom skulle fortsätta fram till kl 22.
"Scouten" Börje, en av skådespelarna ,sa att han skulle jobba heldag även imorgon.
Det gäller att utnyttja studiotiden!
Man ser på prislistan att det kostar! Men vi statister var gratis!
Vi gjorde några  "bilder"  innan - och några efter fighten - och  "bilden"  med killen i rullstol

Jag har märkt att man visst oftast pratar om "bilder" i kortfilmssammanhang...?
Jag bytte tröja och sjal mellan scenerna för att dubblera . Tog också av glasögonen... 

En av de andra fem statisterna

Det var lite svårt att ta bilder pga dimman från "rökmaskinen"  - och så alla strålkastare som inte altid passade mig!

Den skadade boxaren, tränaren och"scouten"Börje

filmteam -domare

Nä, det blev ingen fight !! Det var jag glad för. Jag får höra med Elsa om dom slogs i andra passet.

Panternsom stod på bordet var väl den farligaste idag

Det regnade ännu värre när jag skulle hem -  snöblandat!

Kortflm på salong

”Krasivaja” är en produktion som görs i samband med vuxenfilmutbildningen på Kulturama. Vi är två kvinnor: Linnea Schröder och Yana Martsynkevych som skrivit manus till samt kommer regissera denna film om två kvinnor. Vi har fått möjlighet att ta in externa fotografer, inspelningsledare,.... 

Vi spelar in på Salong Atina Renstiernasgatan 29 och det är alltså där vi samlas.

Skådespelare: Marina, Sabina, Samuel och Nane.  

Statister: Britt-Marie, Maj-Lis, Anki och Agnes.+ två av Yanas vänner efter lunch" Britt Marie, Maj-Lis och Anki bör vara på plats klockan: 09.15.Agnes bör vara på plats klockan 11.30 Vi beräknas kunna sluta klockan 14.30

Ljusfilter monteras

Salong Atina var en liten, trång salong. 

När jag kom fram, satt redan de två andra statisterna Maj-Lis och Anki och läste skvallertidningar.

Maj-Lis har jag träffat några gånger  bl a på Kvällspressens redaktion. 

För att kamera, ljus och ljud skulle rymmas fick vissa grejer ställas ut på gatan. Våra ytterkläder förvarades i en bil!

Ljuskillen skruvade loss lampor och satte in filter.

Skådespelarna sminkades och kläddes.
Anki fick en rosa tröja och jag en rosa sjal (!) 

Min uppgift var att jag skulle få naglarna fixade av Nane i den första scenen. Synd att hon inte kunde jobbet! Vi låtsades!

Anki fick sitt hår borstat och Maj-Lis fick läsa

Senare fick jag vara en väntande kund borta vid dörren.

Dörren var ett problem.
Den var svårstängd  - och det blev kallt! Vi turades om att se till att få den ordentligt stängd.
Teamet var ju tvungna att gå ut och in hela tiden - liksom en av skådespelarna!!

Klockan tolv var det dags för jättegod hemlagad lasagne. Det var Linneas verk!
Vi tog med maten på papptallrikar och fick låna bord inne på restaurangen intill! 

Kaffe dracks ur tunna "go-druckna" koppar,
som fanns i det inre lilla utrymmet.

Kvart i tre var vi klara - och jag kunde dra vidare till Minneberg och Agneta Axelssons födelsedagslunch

 - jo jag var mycket sen!

- och jackan som legat i bilen var iskall!!

Röda byxor - då känner man kungen!

Jag var på väg mot Fredsgatan 12 och var nästan framme när jag såg  triangelskylten "Filminspelning". Det stod  bilar vid trottoarkanten och vid en reservingång stod en väl påpälsad vakt. Jag frågade henne var jag skulle gå in. 

- Det var Konstakademins huvudingång på Fredsgatan 12 som gällde för mig och alla andra..

               

Jag var på plats redan kl ett, trots att vi var kallade till halv två.

I trapphallen pågick inspelning av en fest med högtidskläder, ordensband, champagne... Jag såg Johan Ulvesson som jag ju visste skulle ha en av huvurollerna.

Jag såg inte Nike av Samothrake. Var var hon denna dag? 

Dom var försenade, så jag hade en timme att fördriva på stan. Lakrits och en biljett till Hair hann jag fixa. Väl tillbaka på Konstakademin blev det till att vänta... i en och en halv timme till. 

Nä, det var inte Barbapappa.

Det var Brommamamma som hade mailat mig i söndags om en auktionsscen som skulle spelas in denna dag. 

Erik Haag

TVserien heter Pappas pengar och görs för Svt Barn. Den är skriven av Erik Haag som också regisserar.

Johan Ulveson och Olof Wretling spelar far och son i Sveriges rikaste familj.
I varje avsnitt ställer den 35-årige sonen(!) en fråga, t.ex:

 Varför bor vi så stort? 

Johan Ulveson

 Varför har vi så mycket saker? etc
Följden av detta är att sonen lär sig hur vanliga människor har det och om att visa hänsyn och om allmännyttan etc.

Olof Wretling

Just nu spelar produktionsbolaget också in Allt faller med bl a Johan Rehborg, Henrik Schyffert och Jonas Gardell. Tidigare producerade bolaget Landet Brunsås, Dom kallar oss roliga och Roast på Berns

Det var den "minsta" auktionspublik jag sett, men vi placerades strategiskt. Det visade sig att vi bara blev sex statister eftersom två aldrig dök upp. Därför fick scenografen och en till från teamet, kläs fina  och fylla ut.
Vi satt i den stora ommöblerade hörsalen med gamla fina nakenstudier från alla tider på väggarna.
Där fanns även en "klädd" gobeläng. 

Rolf  med tyst statist

Auktionsförrättaren var auktionsförrättare. Hans unga assistent var helt fel klädd i skrikig lång, mörkt turkosblå klänning.
Vi statister fick sitta med under repetitionerna. Det tog lite tid! Bättre det än att tillbringa mer tid  väntande bland de tysta statisterna en trappa ner.

Under auktionen visar det sig att de två som slogs om äggkoppen, som gick för 14 miljoner, båda hade röda byxor.

Pappan förklarar för sonen att det betyder att "man känner kungen". 

En regel för oss statister är att det aldrig får fotograferas i en produktion.

Vi kan låta oss fotograferas av varandra medan vi väntar offstage. Bra att ha till sitt eget galleri på statist.se

Men aldrig blir jag så generad som när jag stöter på statister som vill bli fotograferade med kändisar. 

Pinsamt! 

På väg mot pendeltåget stod hon fortfarande kvar - vakten.

Jag ville ta en bild till bloggen

- Av mig? frågade hon skrattande.

- Ja, av dig svarade jag.

Jag förklarade att jag varit statist sedan i maj och att jag bloggar om allt jag gör

Rolf, vid den vilande statyn, sa tidigare att minnet börjar bli lite si och så....

Sån tur för mig att jag har alla mina anteckningar här och dessutom bilderna i statistmappen med alla undermappar...

Vakten ville ha adressen till min blogg! Hon antecknade

Skriv gärna en kommentar är du snäll. Jag glömde fråga vad du hette!

Röda Vargen på Kvällspressen

 Det här var tredje gången på Kvällspressen för mig! 

  - men sjätte gången för några av de andra statisterna.
Den första filmen Nobels Testamente blir en biograffilm - och då höll man på med inspelningarna på redaktionen i tio dagar.
Men för de följande fem filmerna är har det bara blivit 4-5 dagars inspelning på redaktionen per film. 
De filmerna blir ju för TV - och då lägger man ner lite mindre tid - inte bara på redaktionen

Regissör denna gång var Agneta Fagerström Olsson. Hon regisserade  även Studio Sex och Prime Time.
Fotograf var hennes man Johan O. Olsson, snart sjuttio år.
Det var kul att det blev tre olika regissörer för mig . Min favorit var nog dansken Peter Flinth i förra filmen
Statistansvarig var Phlip igen - ensam denna gång - utan Hanna. Philip är duktig! Men jag saknade ändå Hanna! 
Vi skulle alltså vara redaktionsmedarbetare i fyra dagar den här gången, men allt rullade på så bra och vi hann mer än det som var planerat. En duktig statistansvarig, och duktiga statister bidrar till att det går snabbt - så sista dagen behövdes inte - men vi fick betalt i alla fall -  350 kr

Synd bara att vi missade den goda maten från cateringfirman BrittsCorner . Chokladtårta som efterrätt t ex.

Maj-Lis

Irene fixar pälskant

Sannapia Anna Susanne

Anna

Derrek

Thomas

SusanneL Jan-Ivar Patric

Ja, redaktionsjobbet var förstås detsamma som i de tidigare filmerna i serien.
Se mina bloggar från Livstid och En plats i solen


Återigen var det Leif Andrée  som stack ut.... ( Se förra bloggens avslutning)
Ja, innan han gick hem sista dagen så kom han in och tackade oss alla och tog i hand! Sånt gör bara han!


Karl-Bertil var ju fotografen på redaktionen - i alla sex filmerna tror jag. Han tog även denna avslutningsbild. 

Den Röda vargen hette filmen? 
Vem var då  ulven?