Pilot - och ett möte vid trappan

ur mailet från Ida Sandberg  
"Vi håller just nu på med inspelningen av vårat slutprojekt, en trailer/pilot-inspelning av Karin Boyes roman Kallocain."
Jag skulle vara med i en av helgens tre inspelningar. En utescen vid en trappa utanför SF Bio vid Medborgarplatsen. Två timmar. Ida var ansvarig för oss statister. Vi hade ombetts klä oss varmt
Vi blev fler och fler utanför biografen.....Runt tjugo personer.

Kersin i päls m fl

                          

Annelie

Barbrooch Riitta

                                                                     
             

Kerstin

Bengt och  Ingrid

Det var kul att återse statistkollegor. Och det var och kul att få ett ansikte på medlemmar man bara sett på Statist-gruppen på Facebook.

Britt-Louise

Eftersom teamet var lite försenat så vi hann prata en hel del innan det var dags att gå - och springa i trappan .
Vi hann fundera - och hann komma på var vi setts tidigare. Hann fråga om andra vänner. Britt-Louise nämde den Blöta natten på Stadion... -  och jag påminde om mitt långa samtal med Erling från Arvidsjaur...

 

Laila som jag aldrig träffat tidigare

  - Arvidsjaur !! 

 Då vaknade Lajla.. 
     

 Där hade hon ju också bott! 
 Precis som jag! 

Hon hade  flyttat dit 1952, samma år som jag flyttade därifrån!!

 - Jag bodde på Skomakargatan 52, sa jag

 - Jag bodde också på Skomakargatan, sa Laila, men mindes inte numret

 Det visade sig att vi bott i samma lägenhet!
 Hennes familj hade flyttat in efter oss!
 Hennes pappa hade övertagit min pappas jobb som lokalredaktör på Norra Västerbotten

Laila

- och familjen hade övertagit vår lägenhet, där tidningen hade ett av de tre rummen.
Hennes familj hade också övertagit  vår trädgårdsland.

Hon hade fått lära känna min älskade "Tanta" -Tant Hanna. .
Hon lärde känna mina kamrater på gårdarna. Hon kände samma tanter på Nykterhetslogen...

Hon hade också åkt skidor den  långa milen upp till Vittjåkk. Hon hade också stannat och rastat i Apelsinbacken.

Hon blev också lärare.
Hon är exakt  6 månader äldre än jag.

På tidningen hette min pappa  Viho (Viktor Holmlund)

Hennes Tulo.(Tore Lundholm)

Jag minns att vi hälsat på några år senare en gång sen vi flyttat till Skellefteå... Då hade både lokalredaktionen och familjen flyttat till centrum

Sen vi hittade varandra idag - brydde vi oss inte särskilt mycket om de andra statisterna 

- Men de andra faschinerades. 

Vi gick  trappan upp och ner tillsammans. Om och om igen. Tagning efter tagning. Pratade mellan tagningerna! 

En mycket stark lördag l

"Allt  kan man göra Allt kan man låta bli"

Kallocain / trailer/pilot-inspelning
Regissör: Gustav Nilsson Öhman
Producent: Alex Barth
Fotograf: Christoffer Norin
Inspelningsledare: Nina Isaksson
Projektledare: Josephine Owe
Scripta: Zakarias Magnusson
Casting: Ida Sandberg

Rostbrunt utanpå - ärtgrönt inuti

Jag var på väg till det supermoderna Stiller Studios på Lidingö.

Det låg nästan två kilometer från busshållplatsen! 

Jag gick och gick och gick. Drog väskan med tre ombyten och rena inneskor efter mig.

Gick genom industrområdet. Vägarnas namn övergick i nya.
Började tro att jag gått fel....

Det var dubbelt så långt som jag trott.

Och hur kan man lägga att "arkitektoniskt mästerverk" precis intill en återvinnngscentral?

Men, nu när jag nu kollat på nätet ser jag att  AB Svenska Biografteatern 1911 faktiskt låg strax här intill.

1911 Från Stiller Studios hemsida

Mauritz Stiller 1883-1928 Listan över hans filmer är l-å-å-n-g 

Victor Sjöström hann ju leva längre...

Tillsammans och var för sig  var de betydelsefulla pionjärer

"Då filmen spelas in mot en green screen har vi möjlighet att duplicera er och på så sätt använda er flera gånger. Detta förutsätter att ni har olika ombyten med er. Vi ber er således att ta med minst 3 alternativ. Det är väldigt viktigt att ingenting i er kostym får vara i närheten av färgen grön då detta kommer orsaka tekniska problem Alltså: INGET GRÖNT. Detta gäller för minsta lilla detalj. Vi önskar även undvika rött och lila. Slutligen ber vi er ta med rena skor då vårt studiogolv måste förbli grönt utan skoavtryck så gå ej hit i de skor ni tänkt använda.

Alltså: Inget grönt, rött eller lila. 3 alternativ. Rena skor. Inga loggor. Inga utstickande färger." ..så hade det stått i kallelsen

Ja, jag har ju varit med om green screen förut, På Sergels Torg  somras och på Stadion i höstas... när 70 blev 2000....

Men nu skulle vi vara vi i ett grönt rum  med gröna dörrar och en jättelik robotkamera   (gröna bilderna fr är från hemsidan )

Det gällde en inspelning av barnfilm för SF

Det ska bli slags fortsättning på julkalendern 2006 och filmen som följde två år senare. 

Vi var ca tio statistr och vi skulle vara med i två scener

En caféscen och en scen utanför ett muséeum Antikrundan? 

Johan den statistansvarige fick idag vara stand-in för en av skådespelarna. Men han ska ersättas och skådespelaren klippas in.

Vi fick gå i detta gröna rum, låtsas gå gå gator , förbi gröna skärmar och lådor. Författaren Martin Widmark och manusförfattaren, staterade också - två mycket ovana statister, som behövde lite hjälp av oss.

Roboten brummade hela tiden . När den förflyttades lät den värre än en backande lastbil! Risk för krosskador!

       Helena - Tommy&KrisTina - Arne
                    BM   och   Ingrid


Scenen utanför museet "Antikrundan" fick plötsligt ställas in.
Jag tror att det berodde på att killen som skulle agera "vaktmästare" hade sagt att han inte kunde stanna längre än till 16. När dom så la om scenerna och stoppade in en "statist-tom" scen emellan så rasade planeringen.


Förhoppningsvis ringer Johan Ring snart igen. Kläderna är ju klara.


Jag slapp i alla fall gå till bussen. 
Arne skjutsade Helena och mig till Ropsten
Själv fortsatte han tvärs genom stan i rusningstrafiken.




"Kom ihåg att komma mätt till din kallningstid. Vi kommer under dagen servera fika då vi får lite tid över men denna är inte tillräcklig att mätta en hungrig.
Fotografering samt videoupptagning på inspelningsplats är inte tillåtet." ( ur kallningsmailet)

Till sist - Triva är nu omklädd!

Triva-fåtöljen från NK var nött - ja väldigt sliten helt enkelt. Skumgummistoppningen hade torkat och den smulade. Den hade nog stått länge i ladan ute på Lindormsnäs.
Den där varma auktionsdagen i Lindormsnäs köpte jag också den fina gröna skinnfåtöljen som direkt hamnade på rektorsexpeditionen tillsammans med en grön äkta matta jag köpt på en annan auktion.


Jag borde ju kunna klara att klä om den själv -  Men det visade sig bli dyrt att måla om uppe i  Håtuna. Jag beslöt mig för att fråga Micke. Jo, det kunde han väl göra - för halva priset.
Förhoppningsvis skulle den vara klar till påsk. Det dröjde...
Två påskar gick...
Men så i augusti i år ringde Micke.
Han höll på att röja i förrådet och hade hittat delarna till stolen som hela tiden varit målade och klara. Generat lämnade han över delarna.
Jag började genast klä om. Tyget blev som planerat Josef Franks "Teheran" 
Sitsen gick lätt.
Men sen blev den stående....
Det var inte förrän jag hittade en till på en mässa i början av november jag började om.

Den nya - en tråkig brunbeige - fick inspirera. (Den ska jag väl också klä om senare!)
Men ryggstycket fortsatte att krångla. Jag la på ett lager vadd uppe på skumplasten jag tidigare klippt till, och fäste  fast det med fiffigt med hjälp av ett par strumpbyxor(!).

Men sen var jag nog för feg att klippa i det dyra tyget.
Så stolen blev åter stående...

Två dagar innan jul fixade jag istället ny stoppning och nytt tyg till mormors karmstol, vars bomullstyg  Casablanca från 10-gruppen blekts betänkligt.
Det blev ett lyft!
Jag använde nu samma tyg som den stoppade puffen från min barndom som jag för över tio år sen  låtit klä om med "Tistel" från Jobstryck.  (Tycker mig minnas att rapporten var åtta meter - kan jag minnas rätt?)
Jag har aldrig brytt mig om att täcka möblerna utan alltid njutit av solen som krupit in i rummet höst och vår.
Tyget på puffen är nu flera nyanser ljusare!

På juldagen, efter sonens besök, satte jag så igång igen. 
Jag bestämde mig för att Trivastolen skulle bli klar innan fredag. 



Jag jämförde med det gamla tyget ritade, la till och klippte. Sydde för hand - även den raka sömmen högst upp.

Sent på Annandagskvällen blev den så klar!
Återstod bara lite hamrande som med hänsyn till grannsämjan fick vänta till morgonen.
Borde väl också avsluta den där halvklara lampskärmen kanske...

 

                                     
 Design Bengt Ruda.
 Han gjorde Trivaserien för NK tidigt femtital. 
Se fler bilder  fler bilder
Han jobbade senare även för Ikea.

Boxning i Slakthusområdet

Stevie och domaren

Regnig lördagsmorgon vid sjutiden och jag skulle på ett obetalt statistjobb  i Slakthusområdet...
I mörkret vid bussenhållplatsen träffade jag Ikram. 

Maiss Ikrams syster

Vi pratade på ända  till Sundbyberg där hon skulle jobba. Jag hittar bara en bild på hennes lillasyster Maiss som gick i förskoleklassen  jag samarbetade med i mitten på nittiotalet.


Jag fortsatte till Globen och promenerade i regnet bort till Studio Pumpstation där  Jimmie Francis och hans  eget produktionsbolag WildWind Pictures i helgen jobbar med  kortfilmen  "Betweeen the Ropes".

Stevie (förloraren) med sin tränare

Det är en ganska liten produktion med en redig produktionsledare som skyndade på...
Vi hann det vi skulle,. Kl 14 skulle nästa statstgäng att ta över. Dom skulle fortsätta fram till kl 22.
"Scouten" Börje, en av skådespelarna ,sa att han skulle jobba heldag även imorgon.
Det gäller att utnyttja studiotiden!
Man ser på prislistan att det kostar! Men vi statister var gratis!
Vi gjorde några  "bilder"  innan - och några efter fighten - och  "bilden"  med killen i rullstol

Jag har märkt att man visst oftast pratar om "bilder" i kortfilmssammanhang...?
Jag bytte tröja och sjal mellan scenerna för att dubblera . Tog också av glasögonen... 

En av de andra fem statisterna

Det var lite svårt att ta bilder pga dimman från "rökmaskinen"  - och så alla strålkastare som inte altid passade mig!

Den skadade boxaren, tränaren och"scouten"Börje

filmteam -domare

Nä, det blev ingen fight !! Det var jag glad för. Jag får höra med Elsa om dom slogs i andra passet.

Panternsom stod på bordet var väl den farligaste idag

Det regnade ännu värre när jag skulle hem -  snöblandat!

Kortflm på salong

”Krasivaja” är en produktion som görs i samband med vuxenfilmutbildningen på Kulturama. Vi är två kvinnor: Linnea Schröder och Yana Martsynkevych som skrivit manus till samt kommer regissera denna film om två kvinnor. Vi har fått möjlighet att ta in externa fotografer, inspelningsledare,.... 

Vi spelar in på Salong Atina Renstiernasgatan 29 och det är alltså där vi samlas.

Skådespelare: Marina, Sabina, Samuel och Nane.  

Statister: Britt-Marie, Maj-Lis, Anki och Agnes.+ två av Yanas vänner efter lunch" Britt Marie, Maj-Lis och Anki bör vara på plats klockan: 09.15.Agnes bör vara på plats klockan 11.30 Vi beräknas kunna sluta klockan 14.30

Ljusfilter monteras

Salong Atina var en liten, trång salong. 

När jag kom fram, satt redan de två andra statisterna Maj-Lis och Anki och läste skvallertidningar.

Maj-Lis har jag träffat några gånger  bl a på Kvällspressens redaktion. 

För att kamera, ljus och ljud skulle rymmas fick vissa grejer ställas ut på gatan. Våra ytterkläder förvarades i en bil!

Ljuskillen skruvade loss lampor och satte in filter.

Skådespelarna sminkades och kläddes.
Anki fick en rosa tröja och jag en rosa sjal (!) 

Min uppgift var att jag skulle få naglarna fixade av Nane i den första scenen. Synd att hon inte kunde jobbet! Vi låtsades!

Anki fick sitt hår borstat och Maj-Lis fick läsa

Senare fick jag vara en väntande kund borta vid dörren.

Dörren var ett problem.
Den var svårstängd  - och det blev kallt! Vi turades om att se till att få den ordentligt stängd.
Teamet var ju tvungna att gå ut och in hela tiden - liksom en av skådespelarna!!

Klockan tolv var det dags för jättegod hemlagad lasagne. Det var Linneas verk!
Vi tog med maten på papptallrikar och fick låna bord inne på restaurangen intill! 

Kaffe dracks ur tunna "go-druckna" koppar,
som fanns i det inre lilla utrymmet.

Kvart i tre var vi klara - och jag kunde dra vidare till Minneberg och Agneta Axelssons födelsedagslunch

 - jo jag var mycket sen!

- och jackan som legat i bilen var iskall!!