Pappa hade obligationer

Mina föräldrar hade premieobligationer.
 
Dom gillade chansen att vinna - och aldrig förlora. Deras obligationer låg i bankfack. Dragningslistorna kom med posten och dubbelkollades alltid och småvinster hämtades ut på på  banken. Men den gången för ca trettiofem år sen då dom vann 20 000 valde dom att ta ut vinsten i Kungsängen för att undvika skvaller.
När mamma dog fick jag ta över de obligationer som låg i bankfacket, men även en del registrerade obligationer. Numera är alla köp registrerade och ev vinst hamnar på köparens vp-konto.
Jag har fortsatt att köpa obligationer men aldrig fått någon större vinst.
Så när jag såg statistannonsen om att vara publik i en reklamfilm för Riksgälden "klickade" jag iväg en ansökan.

Staffan Ling

Sören

Man skulle vara publik på Stadskampen, ett program med Staffan Ling som gick på TV på nittiotalet.
Staffan skulle nu leda kampen mellan Kiruna och Göteborg.  
Sören hade en roll som tävlande göteborgare. Han undrade om vi statister fick betalt... Jag sa att annars hade jag inte kommit... Jag antog att han väl fick betydligt mer- åtminstone en nolla till.

Vi skulle vara på Hangövägen  i Svt Dramas lokaler halv åtta - med  våra nittitotalskläder, glasögon och armbandsur osv.

Kostym valde kläder, väskor och skor ur våra väskor och kompletterade med deras grejer om det behövdes. 
Sminket sminkade, kammade, borstade, fixade frisyrer - och bestämde glasögon. 

Jag fick samma sminktjej som häromveckan på Grönstedts reklamfilm!!
Hon kände igen mig innan jag hann se henne.

Allt detta tog tid.! Vi var ju över hundra statister!!!

Anders Peter

 Vi visste att det skulle kunna ta tolv timmar.
De första timmarna med smink  och kostym - och med många återseenden, prat, skatt, kaffe och mackor - och toabesök (kö)

Det var många gamla statistvänner som deltog. 
Rolf, Ia och jag som satt på Göteborgs gula läktare. Anders, Peter, Bengt och Desirée (med son) satt på Kirunas röda.
Britt-Louise med barnbarn, Pernilla med dotter, Karl-Bertil med fru och Jenny med kompis var också med. - och Ehrllng!

Jenny

Karl-Bertil m fru

Bengt

Produktionsbolaget  Callboy ha gjort flera av Riksgäldens reklamfilmer. då har det oftast varit Max Vitali som regisserat 


Den här gången var det Johan Kling , som regisserade. Han gjorde för några år sen den uppmärksammade långfilmen Darling med bla Mikael Segerstöm


Vi blev väldigt  hungriga...
Lunchen serverades i Svt-matsalen kl halv två..
Det var en god kycklingrätt med torkade svarta oliver och med mousse till efterrätt  innan det sen var dags att sitta på plaststolarna igen.
Statister är vana att vänta.
Vana att scener tas om och om och om igen...
Men när vi efter en kort paus tvingades sitta och vänta i en hel timme på plats, utan att kunna göra något, bara sittande på de obekväma plaststolarna medan regissören funderadeoch funderade och de åtta lagdeltagarna sminkades på "scenen".
Det hade varit helt ok - om vi bara fått vänta utanför - fått röra på oss.  

Rolf

Nu blev många statister irriterade - och jag tror att detta bidrog till att bara en tredjedel av statisterna ställde upp efter den överenskomna sluttiden.

Ia

Lite fusk. Vi gick över till "motståndarsidan" i en paus.

När man tittar på de tidigare reklamklippen om dåliga förlorare inser man att åra tolv timmar ska smältas ner till  knappt nittio sekunder.

Jo,  Ia och jag - och även Peter och Bengt stannade en extra kvart.  Nä, vi vann inget på det! 
Ia och jag tog bussen till Nybroplan. Gick sen till Centralen - och hade sen otur med bussar och tåg....

 Nja.... jag passar mig nog för publikstatistjobb i fortsättningen

Jag ombads ta bort detta blogginlägg.
Ingen skulle känna till vad den handlade om Det gällde avtaet med kunden.
Nu när den visas på TV så lägger jag ut mitt blogginlägg igen!. Jo, dom hade visserligen lovat att säga till när den skulle ut - men det har dom väl glömt bort... Jag höll mitt löfte i alla fall!
Reklamefilmen - 30 sek - resultatet av 12 timmas jobb för 120 pers plus teamet!
och en till film - lika lång