torsdag 1 maj 2014

Elevfilmer - och en svart axelväska

Den här tiden på året ska  alla som går på någon form av filmutbildning göra sina slutarbeten....

Tvådagarsinspelningen för Stillerska Filmgymnasiet skulle börja redan kl 07.15 på morgonen efter nattinspelningen för vuxenutbildningsfilmen på Kulturama. - Då insåg jag att jag nog fick säga nej till nattinspelningen. 
Emelie
scenograf och rekvisitör
Gurra, en gammal bekant 
Borde kanske gjort tvärtom...? 
Eller rent utav chansat och gjort båda..

Vid tunnelbanestationen Vårby Gård stod i alla fall Gurra och väntade när jag kom klockan 7.15. Han hade hunnit hem till Söder för att sova en timme mellan jobben. (Jo, han hade hunnit med nattjobbe! också!)

 Så kom Emelie och Alma från teamet med tre andra statister - och Daniel från Ymperia, som hade en av huvudrollerna.
Vi skulle hålla till i matsalen på skolan.

Daniel
Gurra försvann för att parkera bilen medan vi gick iväg till matsalen borta vid badhuset.

Det dröjde innan han hittade oss.... 

Jag sa att det nog var bäst att jag fick telefonnumret... (Konstigt?)

En avgränsad del av skolmatsalen föreställde en Snabbmatsrestaurang.
Evelyn och Micke satt vid ett bord, Gurra och jag vid ett annat. 
Vid inspelning satt scenografen Emelie borta vid Farids bord
Evelyn och Micke, Jag träffade
Evelyn i Kärrtorp förra vecka


Farid från
Eskilstuna (Västerås?)
Evelyn och Micke i
snabbmatsrestaurangen

Vi väntade, pratade och pillade med våra telefoner.
Ilja skötte kameran
Erik regisserade
Alma, som haft kontakt med oss statister, skötte bommen -ljudet 
Måns dansade och hjälpte till där det behövdes 

Huvudpersonerna Gustav och Daniel
som jobbade på Snabbmatsrestaurangen
inspelning bakom oss











- Ni kan gå!
Efter en knapp timmes inspelning sa dom till Gurra och mig att vi kunde gå. 
Vi hade inte varit med - och behöves inte alls denna dag visade det sig.

Så vi tog våra grejer, gick fnissande iväg till bilen.
- Samma tid imorgon ropade dom efter oss! 7.15 alltså.

Gurra släppte av mig vid Årstaberg, och vi bestämde att han skulle plocka upp mig på samma ställe nästa dag.

Jag åkte rulltrappan upp - och märkte genast att jag saknade min axelväska. Den låg inte i den randiga väskan. 
Min axelväska

Den måste ligga kvar vid vårt bord!  

Så jag ringde Alma. Telefonen hade jag ju i fickan!
Inget svar  -Telefoner är ju avstängda vid inspelning. 
Jag ringde Gurra.  - Inget svar. Han hade väl inte hunnit slå på telefonen efter inspelningen.
Vad skulle jag göra? I väskan låg bilnycklar och nycklarna hem. Bilen kunde ju stå till imorgon... Hemnycklar har jag hos kompisen.
Men, efter inspelningen vid halv elva skulle skoleleverna äta i matsalen och teamet gå vidare till ett annat ställe
Jag klev av vid Centralen, fortsatte att ringa och lämna meddelanden. Tog tunnelbanan för att åka mot Vårby Gård igen. När jag kommit till Slussen ringde Gurra, men han hade inte sett till väskan, men skulle gå ner och kolla.
Jag klev av vid Mariatorget. Efter fem minuter ringde han. Jo det låg en svart väska på det svarta bilgolvet ...

Han skulle komma med den! Så plåtslagarbilen kom till Mariatorget! Tack!
Alma
Vilken himla tur att jag hade tagit telefonnumret!. 
Lite märkligt bara...


När vi så kom tillbaka nästa dag kl 7.10, så undrade dom som var där, om vi inte visste att tiden var ändrad? 
Inte heller Farid hade fått reda på den ändrade tiden. Han hade ju ännu längre resväg. Han bodde ju i Eskilstuna.
Nä, det sista dom sa var - Samma tid imorgon!

Efter en knapp timme påbörjades inspelningen...
en halvtimme senare skulle vi vara i bild och vända på huvudet när Gustav dråsade i golvet pga att han satt en köttbulle i halsen.  
Ilja och Erik


Gustav













När vi förvånat vänt på huvudet, som vi ombetts,  sa dom 

-  Ni kan gå!  
 Vi behövdes alltså inte mer!

-Den märkligaste inspelningen jag varit på sa Gurra!
Trevliga ungdomar var det i alla fall, 



Halv nio var jag på Centralen, ingen idé att stanna kvar i stan!

Jag insåg att jag mycket väl hade kunnat vara på nattinspelningen för Kulturama också!



----------------------------
PS
Läraren i mig irriterades dock över att det i samtalet mellan killarna på snabbmatsrestaurangen hela tiden pratades om "latheten", där jag tyckte det skulle varit snyggare att använda ordet "lättja. 
   
Vi hörde ju "latheten" många gånger!



DN Fråga om språketÄr det skillnad på lättja och lathet?

måndag 28 april 2014

Starka, färgstarka kvinnor i Kärrtorp

 Det gällde en musikvideoinspelning i Kärrtorp 
- mot rasism - för feminism - med Adeé, Laila, Ingrid och andra starka, färgstarka kvinnor. 
Videon skulle göras inför Nordiskt forum i Malmö i juni.


Vi skulle spela kvinnor som kände varandra, i en buss på väg till Kärrtorps Centrum, där vi sen skulle gå över torget i en demonstration.

I mailet vi fick stod. "Gärna festliga men bekväma kläder i Nordiskt Forums färger - rosa, svart och vitt. Ni är alltså färgstarka kvinnor som ska demonstrera mot rasism/för feminism, så festligt i bemärkelsen - demonstrations-fest!"
dessutom "Alla som är på plats under större delen av dagen och därmed över lunchtid kommer få lunch på plats, vi kommer käka på den lokala pizzerian där det finns kebab, falafel och barnpizza att välja bland. Det kommer också finnas lite fika under eftermiddagen". 
Anna Maria








När jag kom kvart i nio var Anna Maria den enda jag såg... i rosa!
Väntan.
Birgitta och Anna Maria

Efter ett tag dök allt fler upp...

Vi fick vänta... 
...för teamet med fotoutrustningen satt fast i en hiss och väntade på reparatör, 
Men vädret var ju vackert...

"Smygande katt"  på muren, en skulptur
av Erik Åkerlund


















Ingrid väntade med
att ta av kappan.
Rosa kofta under
Bananer,chips, godis och dricka
Laila i svagt rosa



















Så dök då regissören Maria Nyholm och inspelningsledaren och producenten Aida Paridad upp. 
För snart två år sen var jag men i en musikvideo med Thelma&Louise-tema på en blodcentral där Aida regisserade och spelade också en av de två huvudrollerna.
Jättekul att träffa henne igen. 
fotograf Josephine Owe och regissör Maria Nyholm
Maria B statistansvarig













... och dessutom var det nu samma fotograf som den gången på blodcentralen - Josephine Owe, som jag träffat på flera gånger, senast förra våren i Britta Perssons video "Grunge Girls".
Producent/inspelningsledare Aida Paridad

Aida  Paridad - i roll 2012


























Vi hade fått "manuset" innan - hela upplägget av musikvideon....
I några andra scener förekommer dansare, en transsexuell, en affärskvinna och en tjej  hijab -och "tanten med handväskan".

Men vi var med på bussen, den gula bussen från .... Rätt Buss. En buss med blommor, ljusgrönt inre, kuddar och soffor,
Laila pratar om Kalmar med Adee 
Inspelningen skedde medan bussen var i rörelse - medan Adée mimade.... till inspelning med normal hastighet, dubbel hastighet och dubbel-dubbel... Vi satt och stod - med armarna lyfta mot taket
Vi var glada, vi rörde oss "dansade". 
Bussen körde många varv... Dom blev nöjda! 

Vid busshållplatsen satt undrande
passagerare i väntan på annan 
buss




















Sen gick vårt demonstrationståg över torget bort mot trappan i hörnet. Man fick be ungdomarna flytta på sig medan inspelningen pågick

Tråkig bild på BM
-men tom sandalerna var rosa




Tio i två var vi klara. 

Jag var jättehungrig! 
Jag hade inte tagit med någon matsäck... Vi skulle ju få lunch... 
Men det blev ingen lunch eftersom vi var klara lite tidigare... 9.00 -15.30 var det sagt

Synd på en annars så jättetrevlig inspelning 
- Ingen lön förstås -  men det visste vi ju!

När jag kom till cykeln som jag parkerat vid Kungsängens station upptäckte jag att jag hade punktering. 
Jag fick dra cykeln hem. En halvtimme
Ännu hungrigare!
-------
 ...och Adée heter Ida "Adée" Olsson. Förutom Hemsida  även Facebook på Adée och Ida Adée Olsson

Fembot producerade
Fembot productions i rosa och ljusblått  - ett feministiskt och antirasistiskt produktionsbolag.
Tre tjejer jobbar/styr: Aida Parridad, Lisa Krantz och Josephine Owe





onsdag 19 mars 2014

"Öppna Ögonen" och stora, lilla regissören


Alicia
Jag hade ju aldrig åkt Nockebybanan tidigare och skyltarna i vagnen  funkade inte...

Jag 
skulle stiga av vid Klövervägen - för att sedan promenera i regnet - upp mot Äppelviksskolan.
Tur att jag var i god tid! 

När jag kom fram satt GöranH  redan där - också han var i god tid!

Det var i  början av februari som vi var på en casting  
Vi satt och pratade i entrén.
Efter ett tag kom en liten tjej förbi och sa att vi snart skulle få komma in. 

Det måste ha varit en av de medverkande - eller ett syskon? sa vi

Men det var "den lilla regissören", (som jag  skrev på Facebook)
Hon skulle göra en  film att använda när hon sökte till något gymnasium med specialinriktning.
Ja, hon går i nian!!  Ingen vanlig sk "skolfilm" alltså!


Jag skulle "provfilma" för rollen som en "lite okänslig lärare". 
Äppelviksskolan Bromma
Det gick bra! Jag improviserade och hade naturligtvis nytta av mina tio år på högstadiet!

Alicia hade sökt skådespelare och statister på statist.se.



Några dagar senare fick jag ett mail:
Hej! Du var på casting för min kortfilm i fredags, vi har nu bestämt oss för vem vi vill ha i rollen som lärare, och det är DU! Du passar helt perfekt för rollen så vi vill hemskt gärna ha med dig i filmen!
Om du vill vara med så kommer inspelningen med dig ske antingen v. 8, 10 el 11
Hoppas att du vill vara med för det skulle vara jätte roligt.

Mitt anpassade manus
Veckorna gick och jag hörde inget. 
Men nu - v. 12 - var det dags! 
Jag fick manus kvällen innan, Jag läste och skrev sen om, precis som vi lärt oss på Ymperia filmakademi 

När jag kom höll Alicia på med ommöblering i klassrummet. Ensam.
Hon var osäker på hur många statister som skulle komma... En tjej med kompisar lämnade plötsligt återbud.
Alicia berättade att filmen måste vara helt klar och inskickad samma kväll! Det var bara vår scen kvar att göra.

Äppelviksskolan var en "fin", lite gammaldags skola. Klassrummet hade grön griffeltavla - som jag dock glömde fotografera. Men den syns i filmen!  
Del av gardin
Klassrummet hade snygga gardiner, designade Ulrika Hydman-Wallin.
 Alica sa att den liknade något som dom haft hemma.

Så började "eleverna" droppa in. 
Alicia hade huvudpersonens kläder färdiga i sin ryggsäck. 
Moa, som visste när
första Världkriget bröt ut
Hon hämtade "min" pekpinne från ett annat klassrum och annan rekvisita bland kvarglömda mappar i korridoren.
Hon hade ingen medhjälpare!!
Hon placerade ut eleverna och jag gick igenom scenen med eleverna medan Alica kollade kameravinklar och gjorde de sista förberedelserna.

På en timme var vi klara. 

Jag påpekade att Alicia nog kunde behöva lite hjälp att ställa i ordning klassrummet.

Hon skulle ju hem och redigera filmen....



I morse gick jag in på Alicias profil på Googles g+ 
- och jag hittade genast filmen som gjordes klar igår kväll och lagt ut en halvtimme tidigare


Öppna Ögonen -  mobbning
En film  av Alicia Eichenholtz
Alicias egen profilbild
                                                 https://www.youtube.com/watch?v=R6PnHagiXRg


Alicia Echenholtz, en positiv tjej som bara såg möjligheter. 
Hon hade varit på intervju på ett gymnasium idag - Intervjun gick mycket bra!! Dom var mycket imponerade. 

Jag är också mycket imponerad.
Hoppas få vara med i något annat hon gör framöver

lördag 15 mars 2014

Det var inte jag som fick blommorna

 Den franska tulpanen i ett arrangemang som
jag köpte mig häromåret
Det var inte jag som gick hem med alla blomsterkassarna på skolavslutningarna!
Nä, för jag var inte läraren som la huvudet på sned och nickade.

Jag gav inga läxor bara för att föräldrarna ville det. Jag förklarade och stod för min pedagogik.

Jag ställde krav, men olika krav, på mina elever. Var nöjd med Fias tre rader med tillhörande bild i skrivboken, men fodrade två sidor av Lisa! 
Krav efter förmåga.

Jag vet att jag gjorde intryck - och avtryck.
Jag fick mycket tillbaka av eleverna, får fortfarande tillbaka...

Men hon som fick alla blommorna då? 
Hon som bara höll med? 

Nä killarna jag träffade i nian mindes henne ej! Varken till namn eller person.


Spelade det någon roll för mig det där med blommorna?
Ja, jag kände jag mig ledsen - jämförelsen - "popularitetstävlingen"

---------------------------------------------------------

Jag går på kurs hos Ymperia filmakademi. 
Jag är mycket nöjd med deras kurser, som bygger på Method Acting.  Så utvecklande!
Tidigare fick man åka till Saltsjö-Boo för att gå på deras kurser, men nu har dom flyttat till Söder. 
Dom har elva A-kurser och lika många B och C-kurser. Jag har väl gått hälften.
Ljuv bukett: Tistlar och kaprifoler som jag köpte mig efter kursen senast

För en vecka sen gick nomineringstiden ut för ett stipendium om tio gratiskurser, (värde 3500-5000kr)

Jag trodde först inte att vi skulle behöva "rösta" - rösta på varandra. ...
Men plötsligt insåg jag - och jag insåg då att vi även skulle marknadsföra oss ..!

Men, det här blir ju en slags popularitestävling!!! 
Vem har minst antal vänner? Vilka är allmänt lismande ja-sägare?

Stipendiets uppgift som "stimulans och uppmuntran" förändrades plötsligt!

Så då, när jag insåg detta, tog jag tillbaka min nominering!

Jag fortsätter dock att gå på kurserna!