Vi skulle ta oss till Arlanda på egen hand
och skulle ha med oss tre ombyten.
Den blå vaxduksväskan från
10-gruppen var packad med hoprullade linnekläder:
min naturfärgande klänning med en brosch jag köpt på en mässa
de stora lite längre svarta shortsen,
en halvlång ärmlös lila tunika
en svart holkärmströja
och den älskade cerislila, tunna kappan jag köpte i höstas.
Uppe på allt la jag även en extra roströd halvlång jacka i linne.
Jo, och så en Språk-tidning om det skulle bli mycket väntan.
Uppe på allt la jag även en extra roströd halvlång jacka i linne.
Jo, och så en Språk-tidning om det skulle bli mycket väntan.
 |
| Samling i avångshallen. Underbara tåliga Dea i telefon. |
Vi möttes i avgångshallen. Dea var glad och pigg som vanligt.
Jag börjar ju kunna det här med att gå i grupp genom säkerhetskontroller med vakter och med besöksbricka om halsen.
Denna dag hade vi dock ingen egen lounge utan förflyttade oss ofta.
Denna dag hade vi dock ingen egen lounge utan förflyttade oss ofta.
Första flytten. En scen där vi skulle stanna upp och kolla på en presskonferens på storTV. Jag stod där med min blå väska som "handbagage". Dessutom hängde dom på mig en större rosa väska innehållande en annan väska om utfyllnad. Jag ombads att även stoppa ner min axelväska i den!
Andra flytten var till fåtöljerna/sittplaserna utanför O'Learys sportsbar där vi också skulle äta lunch.
Vi spelade in några scener där vi bl a skulle kolla lite på Allsången där huvudpersonen deltog. Däremellan satt vi vid vår packning alldeles nära retaurangen.
När det så var lunchdags fiskade jag upp min privata axelväska, frågde om vi kunde lämna kvar packning och fick ett jakande svar.
Det var äckliga hamburgare ( vegetariska) med pommes. Åt en fjärdedel - hoppades på att middagen senare skulle vara bättre.
När jag kom tillbaka var mina väskor borta! Min blå och den rosa från Garagefilm.
Hoppades att den skulle vara omhändertagen av bolaget eller säkerhesvakter, men befarade det värsta... |
| Ostronbaren |
Jag berättade för Dea och i nästa sekund var produktionsledaren där och sa att Dea och jag skulle stanna och leta medan teamet och alla skulle förflytta sig till Ostronbaren på "Kastrup". Nåja, Dea gick i alla fall med teamet, medan vår egen säkerhetansvariga Ann-Louise och jag vandrade in och ut i ett antal gater och toaletter, hela tiden spanande efter den blå väskan utan resltat.
När jag sedan kom till Ostronbaren ringde jag div samtal för att försöka komma i kontakt med Hittrgodset. Bestämde mig itället för ett besök efter inspelningens slut.
Försökte sluta gräma mig över en ev förlust av älsklingskläder. Fortfarande i samma kläder som när jag kom satt jag i baren tillsammans med en yngre kille. "Rena Mrs Robinson" sa Dea. Jag log.
Dea pekade sen mot ett bord med kaffe och kaka. Vi statiser började allteftersom gå dit för en mugg. Jag gick runt lite.
Försökte sluta gräma mig över en ev förlust av älsklingskläder. Fortfarande i samma kläder som när jag kom satt jag i baren tillsammans med en yngre kille. "Rena Mrs Robinson" sa Dea. Jag log.
Dea pekade sen mot ett bord med kaffe och kaka. Vi statiser började allteftersom gå dit för en mugg. Jag gick runt lite.
 |
| "Jag har skurit upp lite honungsmelon åt er!" |
Då hör jag Tony huta åt två statister. Han sa att fikat var för "teamet" och att han senare skulle göra i ordning ett bord för oss statister. Han hade ej tid nu!
Förra gången och under morgonen var det likadant. Folk kände sig trampade på! Gunnel sa sig aldrig någonsin blivit så illa behandlad som statist.
Sen när det var lugnt tog jag itu med Tony.
Jag förklarade att han haft en mycket nedlåtande attityd mot oss statister, denna dag men även på Skansen och Moderna, men även hur andra känt det även tidigare. Han bad om ursäkt och att det var ont om folk(!) och att han skulle fixa ett eget bord till oss senare. Jag höll fast vid hur han fått statisterna att känna sig och att detta inte var bra för bolaget heller.Inspelningen vid Ostronbaren fortsatte... Jag tittade på, sittandes i en fåtölj.
Plötsligt kommer Tony förbi. "Jag ar skurit upp lite honungsmelon åt er!" - Den var god!
Vi flyttade oss ytterligare två gånger
Kamerakillen börjar så smått innan alla sladdar, skärmar, lampor är på plats.
Smink och kostym hänger på med sina vagnar - in och ut ur hissar - från ena delen av flygplatsen till den andra.
Vagnarna är effektivt packade.
ingenting! Vi har så lite med oss den här gången!"
Innan vi var klara för dagen hann jag också vara flygvärdinna i två scener. Inte lika tjusig som min kollega förstås!
Middagen vid femtiden bestod i en fylld baguette
Klockan sju var vi klara.
Då gick jag ner till Hittegodset. Dom hade inte min väska. Dom sa att det kan dröja upp till en vecka... dom sa att det bästa var att skicka ett mail.
Mailade när jag kom hem.
Jag väntar på väskan...
...................
Nä, väskan kom aldrig till rätta!
2 september fick jag ersättning av mitt försäkringsbolag. Det blev 6025 kr som sattes in på mitt konto. Självrisken var 1500 kr. Har börjat köpa nytt!
Jag förklarade att han haft en mycket nedlåtande attityd mot oss statister, denna dag men även på Skansen och Moderna, men även hur andra känt det även tidigare. Han bad om ursäkt och att det var ont om folk(!) och att han skulle fixa ett eget bord till oss senare. Jag höll fast vid hur han fått statisterna att känna sig och att detta inte var bra för bolaget heller.Inspelningen vid Ostronbaren fortsatte... Jag tittade på, sittandes i en fåtölj.
Plötsligt kommer Tony förbi. "Jag ar skurit upp lite honungsmelon åt er!" - Den var god!
Kamerakillen börjar så smått innan alla sladdar, skärmar, lampor är på plats.
Smink och kostym hänger på med sina vagnar - in och ut ur hissar - från ena delen av flygplatsen till den andra.
Vagnarna är effektivt packade.
När jag sa till ljustjejen att jag beundrade deras effektivitet, sa hon "...det här är väl
ingenting! Vi har så lite med oss den här gången!" |
| Flygvärdinnekollegan |
Men det var många scener, många
förflyttningar och många nya uppställningar, justeringar etc!
förflyttningar och många nya uppställningar, justeringar etc!
Smink, kostym och statistansvarig följde inspelningen i monitor och kutade fram och justrade mellan tagningarna.
 |
| extra flygvärdinna |
Innan vi var klara för dagen hann jag också vara flygvärdinna i två scener. Inte lika tjusig som min kollega förstås!
Middagen vid femtiden bestod i en fylld baguette
Klockan sju var vi klara.
Då gick jag ner till Hittegodset. Dom hade inte min väska. Dom sa att det kan dröja upp till en vecka... dom sa att det bästa var att skicka ett mail.
Mailade när jag kom hem.
Jag väntar på väskan...
...................
Nä, väskan kom aldrig till rätta!
2 september fick jag ersättning av mitt försäkringsbolag. Det blev 6025 kr som sattes in på mitt konto. Självrisken var 1500 kr. Har börjat köpa nytt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar