onsdag 25 september 2013

Stig goes bananas

Vi var fem statister på bussen. Våra stora väskor var fyllda med våra egna vinterkläder. Fyra varianter för fyra personligheter

Det var kallt - och vi hade kraftig motvind när vi gick från hållplatsen Mölnvik 10.16, förbi brandstationen och helikopterplattan - och fram till ICA-studion som låg 600 m längre bort. 

Gunnar - "Gurra"
Kalle från Esteban stod och tog emot oss utanför dörren. I matsalen satt redan halva gänget och väntade.

Jag upptäckte snabbt att Gurra var där. Han satt och fikade och löste Sudoku. 

Honom har jag träffat många ggr.  
Vi har varit åhörare i aula i Coacherna,  druckit päroncider på Moderna Museet i Cockpit, väntat i entrén och varit på väg till Chinateatern vinter och vår i "Min så kallade pappa", "skakat" och trillat runt på ett stillastående tåg i en reklamfilm för Lillasyster (Gävle Högskola) och vandrat runt i Björns Trädgård i den prisbelönta Astrid - att döda ett djur Den var vi också på premiären på.


för Ninni




Det blev inget mera sudoku för honom. 
Vi snackade mellan tagningarna - med varandra och med Ninni som satt vid samma bord. 
Senare kom också Julia med i snacket.

Första "bilden" var knappt 10 sekunder lång. Alla var med Jag i min rödrutiga kappa. Ninni hade vit rock och satt i kassan.Jag la varor på bandet och Gurra var irriterad över att jag var så långsam... 
Stig påbörjade dagens "grej

 Inspelningsledaren Joakim höll rätt på våra namn.... Full koll på scener och regissörernas ändringsförslag.


Dan
I nästa "bild" var det Dan och Jag som stod borta vid frukt och grönt medan allt hände bakom våra ryggar. Vi var kvar där även i nästa bild! Och nästa!  
Jag i min gråprickiga stora täckjacka och svara basker och Dan i röd fleece och halsduk

Sen dags för paus för mig innan lunchen


Maten var fantastisk! Kycklingbröst med tomat och rökt skinka och en massa sallader. God kaka till kaffet.


Kerstin och de andra ungdomarna vid bordet intill
Nytt klädbyte. 

Jag hann knappt få på den brunrutiga jackannoch den orangfärgade pagodliknande mössan, innan dom ropade mitt namn.

Jag skulle agera. Skulle hålla i "filéerna", sänka dem och titta efter  den galne Stig.
Några omtagningar... Uppmuntrande tillrop från regissören
 Det var kul - Och det gick bra! 
Marianne  satt med korsord
längre ner i lokalen
 Hon gillade min mössa
Men tänk! Jag är ju ingen handmodell precis! 
Mina fula händer och hopplösa naglar, som jag alltid skämts för! Jag krökte in dem så gott jag kunde.

Nytt klädbyte! 

Nu gällde det en resterande scen - med jul-grejer. 
Men jag behövdes inte. 
Så jag hann fylla i avtalet...

Märklig avtalstext.
Mycket märklig avtalstext
Jag pratade med Kalle och sa att jag bloggade... Han sa att det var ok så länge jag inte avslöjade vad som hände - inte avslöjade storyn.
Dylan(?) Trött


Det var sagt att vi kunde hålla på till kl 19 men vi var klara innan 18.

På väg ut stod Ninni och jag ock pratade med Kalle. Jag tog upp mitt favoritämne.
Att statistansvariga har stort ansvar för hur befolkningen uppfattas/utmålas i film och reklam.

Tydligast var det  när vi var 100 kvinnor i vitt som gjorde en film för Hjärt och Lungfonden
Inte utgjorde vi något tvärsnitt av kvinnorna i Sverige precis!
Det hade såklart varit jobbigare för "dom" att leta mörka kvinnor, leta en kvinna med slöja, än att bara ta dem som anmält sig på statist-sajten.

Första gången jag tänkte på detta var på Kvällspressens redaktion, Liza Marklunds deckare, där vi jobbade 4-5 dagar per film
En av dagarna fattades folk på redaktionen och någon föreslog en mörkhyad statistkompis. Men den statistansvarige måste fråga produktionsledningen först(!)

Jag frågade Kalle om det inte var dags för  kvinnor i slöja i affären.
- Tror du inte jag försöker? svarade han.



 Konstigt nog började han istället prata prata om att det är svårt att ha en mörkhyad person med.
 Folk skulle ju genast se att det var samma person (!) - även om hon har andra kläder på sig i nästa scen.

Personen skulle helt enkelt synas för mycket!

Jag borde kanske ha haft min blommiga sjal på mig i någon scen
Sjalen låg kvar i min stora prickiga väska

Det var en trevlig dag!  Vi blev trevligt bemötta av alla i teamet.

Jag är gärna med igen!  - om Joakim är inspelningsledare! 
Det är han som gör de flesta jobben.

Förra gången, för två år sen. var det en annan inspelningsledare. Oangagerad och ganska trist. 
Se  blogg från förra tillfället!


Ninni och jag skyndade oss iväg mot hållplatsen. Passerade helikoptern...

Vi hann  till bussen tack vare ett chaufförsbyte.



Reklamen kommer vecka 42, i mitten av oktober sa dom. 
Jag lägger in en länk då!  Då få ni se när Stig goes bananas.


Reklamfilmen heter
Stig rasar över 5:2 dieten

torsdag 19 september 2013

Reklamfotografering - underskatta den inte!

Länge följde den med mig, affischen med Guldägget på en brun bakgrund, som pappa hade tagit hem från tidningen i början på 60- talet

Det var kring påsken 1961 som man delade ut det första guldäggen till "modiga och välförtjänta reklamköpare".
Det började bli inne med "snygga" annonser. 
Priserna lockade annonsörerna att välja nya fotografer, nya reklammakare.
Sen dess har det hänt mycket. TVreklamen har också ändrat på sättet att se på reklam.



Jag fick jobbet via Moviemall, där jag gick med för över två år sen, men aldrig tidigare fått något jobb från. Man betalar 15 kr när man svarar på ett jobberbjudande - om man får något erbjudande man kan söka! ! Jag har fått några men nog bara svarat två ggr
Denna gång lönade det sig i alla fall.

Tillsammans med nio andra statister skulle jag vara med på en stillbildsfotografering som fotografagenturen LUNDLUND skulle hålla i. Dom höll i allt - tilllsammans med kunden idag.  Garbergs heter agenten
Det gällde en reklamfotografering för energibolaget Fortum.
Benkt

Vi skulle vara på plats halv åtta i en villa på Piltunet i Lidingö. 
Kicki, Janne och Alf
När vi kom hade familjen ännu inte gått till jobb och skola. 

Vi väntade utanför medan teamet lossade - och gamla trasmattor las i hallen - innan vi kunde gå in, ta av oss våra skor och tassa in i vardagsrummet.
Jag såg genast katten i soffan! 
Erhan får kostym
Kerstin stickar
Fler än jag var allergiska, så husse fick ta upp den till övervåningen. 


Gabrielle, medföljande till Göran
Fotograferingen skulle starta kl 10. Innan dess frukost, smink och kostym och väntan... Kerstin delade ut sitt visitkort till oss alla....


GöranÅ byter om
Sofia Lewandrowski
/ hår makeup
Jag brukar ju bara skriva folks förnamn i bloggen. Det ska ju inte vara sökbart tycker jag. 
Men Sofia Lewandrowski / hår makeup lärde mig att proffsen gärna hade sina efternamn med. Så då gör jag ju så
  
Sofia var noga med sminket och håret. 
Hon höll koll på Karolinas jobb med håret. 
Noga med naglar och  lack. Våra händer skulle ju synas- hålla i instrument
Emma var noga med kläderna. 
Jag fick stålblå blus, kritstrecksrandiga långbyxor
och blanka bronsfärgade loafers. Slapp högklackat.
Alla hade vi vita rockar ovanpå våra noga utvalda  kläder 
Emma Unckel stylist
Karolina Danielson 
ass
nysminkad Alf skrattar
Tomas 
"mina"skor
  Vi utrustades med mikrofon, diverse mätare, glasögon, block. förstoringsglas.

Jag fick en pekpinne. I köket gillrades diverse blixtaggregat - på överskåpet, i ugnen och inuti I lampan Alf och jag hade i uppgift att kolla
lampan över köksbordet.

Kamera utanför fotograferade genom det öppna fönstret
Jag började förstå vilket stort jobb det var.
Alla prylar, våffeljärn, mixer, micro, opphängningen av lampan, ja  tom barnteckningar och kylskåpsmagneter
Jag är mycket imponerad över Set-designer Disa Braunerhielm och assistenten Emili Nilsson.

Jag jobbade med rekvisita på nittiotalet när vi höll på med amatörteater. Minns mina och "Soffans" uppfinningar i "Varför är det så ont om Q".....
Drömde om att göra det på riktigt...

BM
Janne Erhan
Alf
Erhan Tomas
Janne
Kerstin
Vi fick god frukost när vi kom
Patrik
Kaffe och frukt fanns uppdukat utomhus hela tiden. God fisk till lunchen i den lite regnvåta trädgården.
Broms stod för Cateringen. Lyxigt och gott. 

 En statistkompis Patrik Anders visade sig bo i huset intill. Några av "grabbarna"  var över och snackade
Jag träffade honom på Grand vid inspelningen av " En Pilgrims död". Han är nog mest känd för Pensionärsjävlar

Efter lunch var det nedpackning/ompackning och transport. Vi skulle till ett garage på Söder. 
Några av oss åkte med Erhan, som hade kört taxi tidigare och han tog sig lätt fram. 
Han visade en kul liten film om vikten att ta kvitto som ligger på Skatteverkets hemsida. (Korvgubbe goes bananas )  Textad version
Erhan är annars distrbutör av turkisk film

På Nackagatan hade man hyrt in sig ett par dagar och där hade Disa och Emili byggt upp ett rum av typ pannrum. Imponerande.

Det blev 90 minuters"Touch up styling, hair & make-up" innan det så var dags för bild nr 2

I garaget stod en imponerande gammal Packard
i sitt formsydda överdrag
fr nätet










I garaget stod en imponerande gammal Packard i sitt formsydda överdrag. Nä, den skulle INTE vara med på bilden





omsminkning
Kicki  och Janne




väntan i pannrum
Janne  Obs! Golf och hockey
Bravo tjejer!

Kamerajobb - med koll på datorn
Fotografering vad skiljer det från filmning?
Inte det du tror i alla fall.

Bilden komponeras, konstrueras. Vi flyttas på. Alla ska synas. Man ska se vad var och en gör. Till sist blir det statiskt.
 Min arm börjar krampa, men jag grejar det.

Jag saknar regissörens vanliga kommandon. Det gäller ju att vara kvar i "rollen",
När den som pratat oavbrutet hela dagen fortsätter prata och gestikulera mitt i scenen utan att bli tillsagd tappar man ork och koncentration
En kollega fräser åt pratkvarnen!
Jag ber om ursäkt till fotografen när bilden är klar

Efter elva timmar är vi klara. 
Det hade fotograferats en dryg timme
Innan vi gick delade vi på ett antal pizzor.

Promenerar mot Södra station i sällskap med Tomas.
 Kul att hinna prata med honom också

Betalning? 2500 på faktura -  betydligt mindre som lön


Det ska bli spännande att se bilderna!

 Det kanske inte blir något guldägg men hoppas ändå på ett bra resultat.





Fotografgruppen inom LUNDLUND heter Aorta Se deras bilder

En bild som MovieMall kickade senare


måndag 9 september 2013

Körslaget - på scen en eftermiddag

Caroline af Uggla
För tre-fyra år sen var det uttagning för Körslaget på Ekhammarskolan där jag jobbade. 
Det var Caroline af Ugglas, som bor nere på andra sidan vägen, som skulle vara ledare för Upplands-Bro-kören

Först var det en utagning för "proffs", såna som var kända bland musikfolk. Sen var det en större uttagning för kreti och pleti. 
Jamen visst hade det väl varit kul? 
Hade varit en revansch ... 

...för från tvåan minns  jag "Elitkören"...  
          
Det fanns en kör på skolan som många av mina klasskamrater var med i. 
Så berättade fröken en dag att det skulle bildas en ny kör - en "elitkör".

Jag sa till fröken Gudrun Edmark att jag tyckte att vi som inte var med i den andra kören kunde få vara med i den!

- Hur tror du det skulle låta? blev svaret.Jag förlät nog aldrig kränkningen.

När Elsa la ut en blänkare om tekniskt rep för Körslaget nappade jag!
På bussen dit träffade jag Elsa och Josephine. Skrattet började direkt. Kul!

Vi skulle till Magasin 7 i Frihamnen - kl 14.30 till 19.30

Micke skrev:"Tekniska repet går ut på att vi kommer testa olika kameravinklar och ljussättning inför lördagens livesändning. Ni kommer inte behöva sjunga (!) men ni kommer få ”lattja” runt på scenen"

Stora entréhallen med METERs logga
 Det skulle ha varit 20 statister, men det var bara 16 st. 
Vi hade hela lastkajen, hela entréhallen att vara på när vi inte var på scenen - och dessutom ett fiskdoftande rum med kaffe, frukt och godis. Men lukten från kantinerna med dagens lunch för teamet  gjorde det omöjligt att vara där.
ingång till "vårt" rum
När vi så gick in for Micke iväg för att fixa biobiljetterna som var vår ersättning. 


Vi togs in. Upp på scenen. Upp i trapporna
Så dök även Maja upp. Kul. Jag trodde hon hade ett avancerat jobb denna gång, men hon var också rep-statist.
-Ljussättarna satte igång. Kamerakillarna satte igång - och inspelningsledare låtsades vara Gry, programledaren. 
Han skrattade när han hörde om tidåtgången som Micke sagt. "Nä, Det är snart klart!"
Josephine, bäst idag, bäst på inspelningen häromsistens
Inspelningsledaren "Gry"


Josephine och Elsa



















Det blev en paus på en kvart och sen fortsatte vi. Vi tre var lite galet slamsiga, fnittriga. Sjöng med, "dansade...Inget spelades ju in!

Allt som allt tog det en timme.
Maja läser  - vid tio microvågsugnar




Sen fick vi vänta en timme till på Micke som åkt iväg för att köpa våra biobiljetter som var dagens ersättning....

Den här gången var det inte så många "vanliga statister utan även flera Körslaget-fan som också fixat biljetter till samtiga program 
BM
Puh!

Laddat med 120 kr
Så kom då Micke med kuverten med det laddade kortet +plus kvitto. 




Lea från Hälleforsnäs hade många timmars väntan på tåget hem. Josephine, hade hoppats på bilder som hon tagit!

Elsa















 Väntan på en biljett!? 
Men vi hade  en rolig eftermiddag, mest pga vännerna!