Veras vernissage

"Statister sökes till en mingelscen under en vernissage till kortfilmen Vera. 
Stiligt klädda, ska gestalta en elegant konstnärskrets.

Lördag och söndag em-kväll. Ta gärna med stiligare kläder, kavaj, kjol, klackskor, skjorta, klänning. Helst i mörkare, neutralare färger. 

Vi bjuder på fika och bubbel! Ingen ersättning"

Det var en annons rörande en skolproduktion från Kulturamas filmlinje (Vuxna)

Gurra,  som jag träffat många ggr

I samma veva hade jag svarat på journaliststudenten Ottos annons om ett personporträtt.... 
- Hade jag något jobb inbokat den närmaste tiden? 
Han ville i så fall få vara med.

Men feber gjorde att jag hoppade av lördagen, fast hoppades vara med på söndagen. 
Otto skrev att han då skulle prata med en annan statist på lördagens inspelning och meddela mig senare på kvällen angående söndagen.

Den första som dök upp på Helsingegatan var den gamla statistkompisen Gurra.

Journaliststudenten, hade fått prata med Gurra på lördagen, eftersom den som skulle intervjuas inte dök upp.( Jag tror mig nog veta vem det var. En kompis som hamnat på sjukhus med hjärtbesvär den morgonen Kompisen var hemma igen på söndagen)

Lars

Det gällde nu en film om en fd sexmissbrukande konstnär vars tidigare kontakter dyker upp på hennes vernissage. Där finns även pojkvännen...

En skolproduktion där man skrivit manus tillsammans, regisserar och sköter ljud och ljus omväxlande olika dagar. Skådespelarna är från klassen/skolan. Ja - och så förstås då oss halvproffs-statister.

Viktor

Gurra har jag nog mött minst åtta-nio gånger, varit ett "par" suttit och sippat på päroncider mer än en gång
Viktor var ganska ny som statist, men med vana från dragshow och hade även medverkat i "Trinnie och Susanna". 
Lars, som jag träffat tidigare var nyligen med som kd-förälder i en 

Lars, Jan och Lilly  (Jans bild) ur-prod

ur-serie inför valet
Lea från Hälleforsnäs har jag bl a träffat på tekniskt rep för Körslaget.

Pebles, Lars och Lea på vernissage

Julia

dagens kameraman

"Vera" Sophia Magasanik och Viktor

Vi minglade, 
"Vera" fyllde på glasen. 
På ett bord fanns gårdagens snittar. 

Vi hann prata om statistlivet. Om nya vänner och vilka vi träffar, träffar om och om igen.

Jag berättade om hur jag träffade Laila (se blogg) 

"Vera" berättade om en en kille som utbildade sig till lokförare... som hon pratat med under en inspelning.
- Jimmy! sa jag  och berättade om statistnätter vi suttit och pratat.

Vi pratade om  Anna Odells "Återträffen"  ....

Jag kom för ovanlighetens skull ihåg att
be någon ta en bild av mig. Tack Viktor!

Gurra och jag fick beröm. Vi gjorde likadant vid varje tagning. Uttryckte samma känsla 
Proffsstatister!

Jobbet tog inte sex timmar som det stått i mejlet utan bara drygt två! Två trevliga timmar med stor delaktighet.

Filmen skulle bli klar i början på året - självklart skulle vi få ta del.
Nä! Otto hörde aldrig av sig på lördagskvällen, men jag vet ju att det blev ett porträtt av Gurra i alla fall. 

Hoppas få se det studentarbetet också.

Predikan i Gustav Vasa

När jag kom till castingen hos Thelma/Louise på Surbrunnsgatan möttes jag av Lisa, som visade mig en trappa ner där killarna höll på att rigga. 

I väntrummet satt statisten/dansaren Bo. Vi hann prata om jobb, sjukdom och lite till innan det var dags för honom.

Tjugo minuter senare va det min tur. 

regissören Simon Vahlne

Simon, regissören, fick mig att känna mig "bra"  - Jag var inte bortgjord alls! 

  - Jag satt på buss. - Jag ledde en begravning.  - Jag dansade. Och hela tiden fick jag fantastiska sms. - Tjoho!

En  halvtimme senare var jag klar. Och jag var nöjd! 

Det hade varit så roligt - och jag gick därifrån glad och lätt till sinnes.

Det spelade faktiskt ingen roll om jag skulle få jobbet eller ej.

I trappan på väg ut mötte jag fem av de andra trettio som också var kallade till samma casting.

Lisa Fritzell, producent

Två dagar efter castingen fick jag detta mail från Lisa

"Stort tack för en jättefin casting. 

Vi är jättenöjda och skulle gärna vilja ha med dig på inspelningen på onsdag!
Exakt tid återkommer jag med! Men räkna med förmiddagen. Ersättning för förmiddagen ligger på 750 kr "

Kul! 
Men det stod inte vad jag skulle göra... 
Lisa ringde ett par dagar senare för att kolla att jag fått mejlet. Hon meddelade att tiden var 8.30- 11.30. Mer information skulle komma via mejl.

Mejlet kom på eftermiddagen dagen innan inspelningen.. 

Jag skulle vara präst...
 

Men hur jag än läste det så stod det:

Call Time 6.00   - inte 8.30 som Lisa sagt. 

Hur skulle det här gå? Jag skulle ju på Svansjön på kvällen och skulle ju inte vara hemma förrän vid midnatt?

Strax efteråt ringde regissören och sa att han hade en idé. Han ville att jag skulle "moonwalka". Kunde jag testa? Man kunde kolla på Youtube. Jag skrattade -  och sa att det var klart att jag kunde testa!

- Det är bra om det inte är perfekt. Jag skrattade. 

Men jag undrade lite om starttiden verkligen var rätt... Han skulle be Lisa kolla - och försöka ändra utskicket. 

Det var två timmar kvar innan jag skulle åka till Svansjön... 

Jag kollade videon....Jag packade. Jag kollade....Jag testade.. 

Jag ringde prästkusinen och kollade "Vi har samlats här, för att ta avsked av..." Jo, det jag sagt på castingen stämde. Jag ställde väckarklockan. Jag kollade.... Jag testade    

"How to moon walk like Michael Jackson"

Nytt mejl, nytt telefonsamtal från Lisa.
Det skulle räcka med att jag var vid Gustav Vasa kyrka kl 9! 

Tack Simon!

Men jag kunde inte somna. Moonwalk och prästrollen snurrade nog i huvudet. Sov två timmar

.....

Det skulle bli en inspelning för mäklarfirman Notar  

En av sju olika inspelningar på samma tema den dagen.

"Tjo!"  En ny budgivning via "SMS" till en glad säljare

Min scen var den tredje för dagen. Det skulle bli ytterligare tre efter lunch!

När jag kom till kyrkan pågick fortfarande morgonmässan borta vid sidoaltaret.

Jag ställde mig på kyrktrappan och inväntade teamet och den lilla statistgruppen med Elsa i spetsen.

Anders Abrahamsson, projektledare

Tommy - ljud

Det var ett trevligt gäng! 
Inspelningsledaren Elinor hade jag stött på vid ett flertal tillfällen, då som statistansvarig. Kim var kostymör,

sminkös, statistansvarig, Anders projektledare, Lisa producent, Tommy skötte ljudet.... åsså några till.

Kim, kostymör,
sminkös, statistansvarig 

Simon bestämde att det inte skulle vara några andra statister i "min" scen. Elsa och de andra fick lämna kyrkan. Elsa stod kvar ute i "entrén. Hon tog också ett par bilder 

Röcklinet är en hellång vit skjorta med
 vida ärmar och med vid halsringning. .

Jag ikläddes röcklin med lila stola. Enligt prästen vi mötte i sakristian  borde jag ha en svart stola, annars skulle kyrkfolk anse att jag var diakon. 

Men Simon ville ha den lila stolan.  "I min värld är det en präst", sa han.

stola

Det skulle inte bli en begravning, fast det var vad vi gjorde på castingen.
Det skulle bli en predikan.
För första gången någonsin blev jag försedd med "mygga", nedanför halsgropen, med sändare fastsatt i byxlinningen

Jag fick hålla upp det hellånga röcklinet för att inte snubbla i trappan upp till predikstolen

Dessutom hade jag mina" gungiga" MBT-skor, de enda skor jag skulle kunnat "moonwalka" i.

Hela scenen skulle filmas med mig i predikstolen - bläddrandes, fixandes med anteckningar, sneglandes på mobilen. Tjo!


Vi höll på i över en timme. 
Tålmodigt. 
Hade jag inte tidigare varit med på en massa inspelningar, i bakgrunden,  skulle jag nog ha deppat ihop för alla omtagningar, alla ändringar, alla nya idéer. 
Men nu var jag inte i bakgrunden. 
Jag var i centrum för första gången! 

Men någon Moonwalk blev det inte. 
Det hade inte funkat i predikstolen

Simon hade fler idéer. Nya idéer....
Men dans  blev det!

Återstår att se vad som kommer med i januari

När barnbarnet Tage var här häromdagen klädde han ut sig till trollkarl, iförd min  röda plyschjacka från Vamlingbolaget. Jag tog några bilder på honom och han ville genast se dem. Jag passade då på att visa farmor som "trollkarl".

Bilderna på Lisa, Anders och Simon  lånade från Thelma/Louise hemsida

Disputationen

Efter disputationen, "Nadine", "Tove" och Ivar
Tove spelades av Åsa Karlin

"Filmen går under arbetstitel "Nadine" och är Lucia von Horn Paganos examensfilm från Polska Filmskolan i Lodz.   De jobbar med den polska filmskolans budget, och har tyvärr ingen ersättning för team eller statister". 

Det gällde en lördag 8.00- 16.00 och dom sökte "studenter" och "professorer/lärare/akademiker" till korridorscener och en disputation.

Fika skulle finnas, men vi ombads ta med egen lunch. .


Det var många statistkompisar anmälda såg jag, men flera hoppade av och gick till en musikvideoinspelning istället.

Kieslowski

glada Maria

Men på plats fanns i alla fall Lilly och Ivar.
Och jag träffade några nya: Maria, Eva och Caroline. 

Maria kom framför allt för att hon kände till Filmskolan i Lodz. Den har ett högt anseende
Maria ville absolut inte missa tillfället.
 Hon påminde oss om Kieslowski. Han med Trikoloren (Den röda filmen, Den blå filmen och Den vita filmen) - som jag ju sett


 Vi jobbade inte mycket, men väntade desto mer 

Lilly

och vi hann prata....

Caroline sjunger i
vanliga fall

 

Lilly berättade att hon ofta får spela överklassdam. Hon är lång och har en tacksam frisyr.
Hon hade faktiskt också spelat Östermalmsdam på eftermiddagen ett par dagar tidigare, samma dag som jag var då jag varit där på förmiddagen se blogg

Det pratades också om översättningar, Afganistan, Carolines nästa uppträdande på Söder, Ivars korsord - och om hur fruktansvärt hungriga vi var!

En av tjejerna i teamet

Eva

Att handla på campus som dom föreslagit var inte lätt. Vi visste ju inte när vi behövdes till någon scen, dessutom var  nog inte mycket öppet en lördag.

Kaffe var det enda som fanns på fikabordet. Jag hade frukt och två mackor i väskan.

Framåt kl ett åkte man i alla fall och köpte pizzor.
Någon hade kanske klagat. - och vi var inte heller lika många som planerat. 

Det räcke till en eller två bitar till var och en.



Till sist var det dags för "disputationen". Opponenten hade inte dykt upp och då Ivar fick rollen.

Sen gnällde man om att det var för få män som lyssnade i publiken,
Det hade ju varit fiffigare att låta Eva eller Lilly fått vara
 opponent. Då hade det funnits en man i publiken,

Jag hade redan dagen innan meddelat att jag var tvungen att åka hem senast halv fyra. Jag var bjuden på fest hos systrarna Axelsson.

Vi väntade länge medan teamet ställde iordning aulan inför scenen med disputationen

Under måndagen spelades  en festscen in där många statistkompisar minglade runt.

När jag senare kom hem såg jag mejlet om den där Musikvideon. 

Mejlet hade hamnat i fel mapp. Nåja, jag hade nog åkt till universitetet i alla fall.

I Säkerhetskontrollen

 "Vad roligt att du vill vara med i vår humorserie "Sommartider", 

så stod det i mejlet. som kom på morgonen.

 Senare på dagen, när jag stod då på Vårdcentralen med fyrtio andra pensionärer som alla skulle ta årets influensaspruta, fick jag ett telefonsamtal från Jarowskijs om ett jobb som jag tydligen sökt....om en inspelning nästa morgon. 

Var jag ledig nästa dag? frågade hon

Men, vad var det här? Var det något annat, något som jag också hade jag sökt? 

Hade jag sökt två jobb till den dagen??

 - Jo, jag är ledig?  Jag svarade lite tvekande. 

Men...var jag dubbelbokad nu?
Jag tänkte att  det här fick jag väl fick reda ut  när jag kom hem.

Det var min tur att ta sprutan...

När jag kom hem visade sig att det faktiskt gällde samma jobb som i dom skrivit om i mailet jag fått på morgonen.

Martina på Jarowskijs, hade bara ringt och kollat eftersom jag inte hunnit svara på vilken bank de trehundra kronorna skulle sättas in på

Karlavägen 100

Vi skulle träffas på Garnisonen, 

Karlavägen 100, dagen därpå för att spela in tre sketcher med den elake Säkerhetsvakten

Arvode: 300 kr.

Klädsel: sommarkläder, 3 ombyten.

Statistroll: "Köare" vid säkerhetskontrollen.

Rekvisitören gör  ett
vapen - i frigolit

I en av de breda korridorerna hade rekvisitören/scenografen skapat en säkerhetskontroll med hjälp av  frigolit och en massa silvertejp 

Rulltrappor -  korridorer

Han jobbade i realtid. Skapade medan inspelningen pågick, beredd att snabbt ändra - eller laga

Jag pratade med honom om jobbet, om att få skapa och klura ut. 

Berättade att jag jobbat med detta på nittiotalet, under min amatörteatertid.

 Jag längtade tillbaka . 

(Jag minns väskan som Pim skulle gömma sig i. Jag gjorde den av ett gammalt överkast. Minns Bokstavs-dammsugaren. Vattenkannan, Den levande stolen. Klockan. Lampskärmen.... De svarvade benen på bordet - av skumplast och snören )

Den första jag träffade var Kaarina, som kom och knackade mig på axeln. Kul! 

Här i tre versioner.

.. och här två versioner av  färgglada Robert

Mikael

Tjejerna som skulle till Ibiza 

Sketcherna vi gjorde var Nödutgången, Jackan och Ibizatjejerna.

Jan-Åke satt och knappade på datorn, medan Erik var förfärlig, som i alla tidigare sketcher

Vi var fem statister som var "köande"

Vi köade, gick förbi  

Ibland nära, ibland stående, väntande i  längst ner i korridoren

Vi ombads vara försiktiga när vi passerade säkerhetsbågen. Den var ju av frigolit och silvertejp

Jag förundrades också över att fotografen även var sin egen ljuskille.

Daniel

fotograf,  men också sin egen ljusfixare

tyst Jan-Åke hade
rejäl matsäck

BM

Övre delen av Säkerhetskontrollen
gjord av frigolit och silvertejp

Senare fick jag veta att Lilly spelat Östermalmsdam i Säkerhetskontrollen  i en annan sketch samma eftermiddag.