Disputationen

Efter disputationen, "Nadine", "Tove" och Ivar
Tove spelades av Åsa Karlin

"Filmen går under arbetstitel "Nadine" och är Lucia von Horn Paganos examensfilm från Polska Filmskolan i Lodz.   De jobbar med den polska filmskolans budget, och har tyvärr ingen ersättning för team eller statister". 

Det gällde en lördag 8.00- 16.00 och dom sökte "studenter" och "professorer/lärare/akademiker" till korridorscener och en disputation.

Fika skulle finnas, men vi ombads ta med egen lunch. .


Det var många statistkompisar anmälda såg jag, men flera hoppade av och gick till en musikvideoinspelning istället.

Kieslowski

glada Maria

Men på plats fanns i alla fall Lilly och Ivar.
Och jag träffade några nya: Maria, Eva och Caroline. 

Maria kom framför allt för att hon kände till Filmskolan i Lodz. Den har ett högt anseende
Maria ville absolut inte missa tillfället.
 Hon påminde oss om Kieslowski. Han med Trikoloren (Den röda filmen, Den blå filmen och Den vita filmen) - som jag ju sett


 Vi jobbade inte mycket, men väntade desto mer 

Lilly

och vi hann prata....

Caroline sjunger i
vanliga fall

 

Lilly berättade att hon ofta får spela överklassdam. Hon är lång och har en tacksam frisyr.
Hon hade faktiskt också spelat Östermalmsdam på eftermiddagen ett par dagar tidigare, samma dag som jag var då jag varit där på förmiddagen se blogg

Det pratades också om översättningar, Afganistan, Carolines nästa uppträdande på Söder, Ivars korsord - och om hur fruktansvärt hungriga vi var!

En av tjejerna i teamet

Eva

Att handla på campus som dom föreslagit var inte lätt. Vi visste ju inte när vi behövdes till någon scen, dessutom var  nog inte mycket öppet en lördag.

Kaffe var det enda som fanns på fikabordet. Jag hade frukt och två mackor i väskan.

Framåt kl ett åkte man i alla fall och köpte pizzor.
Någon hade kanske klagat. - och vi var inte heller lika många som planerat. 

Det räcke till en eller två bitar till var och en.



Till sist var det dags för "disputationen". Opponenten hade inte dykt upp och då Ivar fick rollen.

Sen gnällde man om att det var för få män som lyssnade i publiken,
Det hade ju varit fiffigare att låta Eva eller Lilly fått vara
 opponent. Då hade det funnits en man i publiken,

Jag hade redan dagen innan meddelat att jag var tvungen att åka hem senast halv fyra. Jag var bjuden på fest hos systrarna Axelsson.

Vi väntade länge medan teamet ställde iordning aulan inför scenen med disputationen

Under måndagen spelades  en festscen in där många statistkompisar minglade runt.

När jag senare kom hem såg jag mejlet om den där Musikvideon. 

Mejlet hade hamnat i fel mapp. Nåja, jag hade nog åkt till universitetet i alla fall.

I Säkerhetskontrollen

 "Vad roligt att du vill vara med i vår humorserie "Sommartider", 

så stod det i mejlet. som kom på morgonen.

 Senare på dagen, när jag stod då på Vårdcentralen med fyrtio andra pensionärer som alla skulle ta årets influensaspruta, fick jag ett telefonsamtal från Jarowskijs om ett jobb som jag tydligen sökt....om en inspelning nästa morgon. 

Var jag ledig nästa dag? frågade hon

Men, vad var det här? Var det något annat, något som jag också hade jag sökt? 

Hade jag sökt två jobb till den dagen??

 - Jo, jag är ledig?  Jag svarade lite tvekande. 

Men...var jag dubbelbokad nu?
Jag tänkte att  det här fick jag väl fick reda ut  när jag kom hem.

Det var min tur att ta sprutan...

När jag kom hem visade sig att det faktiskt gällde samma jobb som i dom skrivit om i mailet jag fått på morgonen.

Martina på Jarowskijs, hade bara ringt och kollat eftersom jag inte hunnit svara på vilken bank de trehundra kronorna skulle sättas in på

Karlavägen 100

Vi skulle träffas på Garnisonen, 

Karlavägen 100, dagen därpå för att spela in tre sketcher med den elake Säkerhetsvakten

Arvode: 300 kr.

Klädsel: sommarkläder, 3 ombyten.

Statistroll: "Köare" vid säkerhetskontrollen.

Rekvisitören gör  ett
vapen - i frigolit

I en av de breda korridorerna hade rekvisitören/scenografen skapat en säkerhetskontroll med hjälp av  frigolit och en massa silvertejp 

Rulltrappor -  korridorer

Han jobbade i realtid. Skapade medan inspelningen pågick, beredd att snabbt ändra - eller laga

Jag pratade med honom om jobbet, om att få skapa och klura ut. 

Berättade att jag jobbat med detta på nittiotalet, under min amatörteatertid.

 Jag längtade tillbaka . 

(Jag minns väskan som Pim skulle gömma sig i. Jag gjorde den av ett gammalt överkast. Minns Bokstavs-dammsugaren. Vattenkannan, Den levande stolen. Klockan. Lampskärmen.... De svarvade benen på bordet - av skumplast och snören )

Den första jag träffade var Kaarina, som kom och knackade mig på axeln. Kul! 

Här i tre versioner.

.. och här två versioner av  färgglada Robert

Mikael

Tjejerna som skulle till Ibiza 

Sketcherna vi gjorde var Nödutgången, Jackan och Ibizatjejerna.

Jan-Åke satt och knappade på datorn, medan Erik var förfärlig, som i alla tidigare sketcher

Vi var fem statister som var "köande"

Vi köade, gick förbi  

Ibland nära, ibland stående, väntande i  längst ner i korridoren

Vi ombads vara försiktiga när vi passerade säkerhetsbågen. Den var ju av frigolit och silvertejp

Jag förundrades också över att fotografen även var sin egen ljuskille.

Daniel

fotograf,  men också sin egen ljusfixare

tyst Jan-Åke hade
rejäl matsäck

BM

Övre delen av Säkerhetskontrollen
gjord av frigolit och silvertejp

Senare fick jag veta att Lilly spelat Östermalmsdam i Säkerhetskontrollen  i en annan sketch samma eftermiddag.

Vi och Dom

En angelägen film stod det i annonsen. 
En kortfilm. Ingen ersättning , 
...men jag sökte och jag fick ett förklarande mail, precis som  alla andra som anmält sig. 

Det blev en stor diskussion i den slutna statistgruppen. 
Vilka  vågade/vågade inte riskera sitt eget rykte...?

Flera hade  tackat nej på direkten - Dom ville inte bli förknippade med detta.  
Men inte jag.
Jag hade läst mejlet många gånger - och kände att det var seriöst. Det var viktigt
Hur påverkar vi utanförskapet? 
Vi och dom?

Vi minns förra årets våldsamma diskussion om att ställa upp i konstfilmen "Det knullande paret" 
Se min blogg "Mecenaten" om att välja vad man ställer upp i och varför.

Kontraktet var tydligt skrivet. Vi får INTE berätta om vad filmen handlar om. 
Men jag kan berätta vilka statistkompisar som dök upp.... Jag kan även berätta att vi var i en fin - en mycket kall festlokal  vid Gärdet.


John Hitchens var producent och "höll i"  oss tillsammans med regissören Robinovich.
Jag träffade på John två dagar i augusti förra året i musikalfilmen Jakten på lycka och reklamfotograferingen Släktfotot för Juristbyrån(Sparbanken). 
En positiv  "instruktör" regiassistent, producent....

Hedda en av de två huvudrollsinnehavarna.

Så fort jag kom till festlokalen dök Hedda upp och hejade..... Hon var väl påpälsad i den mycket kalla festlokalen.
Själv  var jag mycket nöjd ned att jag hade en långärmad svart plyschklänning på "festen". Jag slapp frysa.
Jag känner Hedda som min svärdotter Ylvas syster och mitt barnbarn Tages moster

Hedda hade en av huvudrollerna.. 

Fem timmar var vi där i den kalla festlokalen!
Det fanns gott  fika, frukt och godis hela kvällen.
Vi servades med vatten under inspelningen.
Trevligt gäng.





"Kända" festdeltagare och fotografer för kvällen

Ingrid H

Elsa Joakim

Ingrid

Kent

Magnus

Margit

Göran pressfotograf 

Erik (dansaren i MHFfilm)

Ingrid pressfotograf

Margit och Ingrid med Kent i bakgrunden

När filmen haft premiär berättar jag vidare om hur det kändes att  "vara på"  festen 

Stig goes bananas

Vi var fem statister på bussen. Våra stora väskor var fyllda med våra egna vinterkläder. Fyra varianter för fyra personligheter

Det var kallt - och vi hade kraftig motvind när vi gick från hållplatsen Mölnvik 10.16, förbi brandstationen och helikopterplattan - och fram till ICA-studion som låg 600 m längre bort. 

Gunnar - "Gurra"

Kalle från Esteban stod och tog emot oss utanför dörren. I matsalen satt redan halva gänget och väntade.

Jag upptäckte snabbt att Gurra var där. Han satt och fikade och löste Sudoku. 

Honom har jag träffat många ggr.  
Vi har varit åhörare i aula i Coacherna,  druckit päroncider på Moderna Museet i Cockpit, väntat i entrén och varit på väg till Chinateatern vinter och vår i "Min så kallade pappa", "skakat" och trillat runt på ett stillastående tåg i en reklamfilm för Lillasyster (Gävle Högskola) och vandrat runt i Björns Trädgård i den prisbelönta Astrid - att döda ett djur Den var vi också på premiären på.

för Ninni

Det blev inget mera sudoku för honom. 
Vi snackade mellan tagningarna - med varandra och med Ninni som satt vid samma bord. 
Senare kom också Julia med i snacket.

Första "bilden" var knappt 10 sekunder lång. Alla var med Jag i min rödrutiga kappa. Ninni hade vit rock och satt i kassan.Jag la varor på bandet och Gurra var irriterad över att jag var så långsam... 
Stig påbörjade dagens "grej

 Inspelningsledaren Joakim höll rätt på våra namn.... Full koll på scener och regissörernas ändringsförslag.

Dan

I nästa "bild" var det Dan och Jag som stod borta vid frukt och grönt medan allt hände bakom våra ryggar. Vi var kvar där även i nästa bild! Och nästa!  
Jag i min gråprickiga stora täckjacka och svara basker och Dan i röd fleece och halsduk

Sen dags för paus för mig innan lunchen


Maten var fantastisk! Kycklingbröst med tomat och rökt skinka och en massa sallader. God kaka till kaffet.

Kerstin och de andra ungdomarna vid bordet intill

Nytt klädbyte. 

Jag hann knappt få på den brunrutiga jackannoch den orangfärgade pagodliknande mössan, innan dom ropade mitt namn.

Jag skulle agera. Skulle hålla i "filéerna", sänka dem och titta efter  den galne Stig.
Några omtagningar... Uppmuntrande tillrop från regissören
 Det var kul - Och det gick bra! 

Marianne  satt med korsord
längre ner i lokalen
 Hon gillade min mössa

Men tänk! Jag är ju ingen handmodell precis! 
Mina fula händer och hopplösa naglar, som jag alltid skämts för! Jag krökte in dem så gott jag kunde.

Nytt klädbyte! 

Nu gällde det en resterande scen - med jul-grejer. 
Men jag behövdes inte. 
Så jag hann fylla i avtalet...

Märklig avtalstext.

Mycket märklig avtalstext

Jag pratade med Kalle och sa att jag bloggade... Han sa att det var ok så länge jag inte avslöjade vad som hände - inte avslöjade storyn.

Dylan(?) Trött

Det var sagt att vi kunde hålla på till kl 19 men vi var klara innan 18.

På väg ut stod Ninni och jag ock pratade med Kalle. Jag tog upp mitt favoritämne.
Att statistansvariga har stort ansvar för hur befolkningen uppfattas/utmålas i film och reklam.

Tydligast var det  när vi var 100 kvinnor i vitt som gjorde en film för Hjärt och Lungfonden. 
Inte utgjorde vi något tvärsnitt av kvinnorna i Sverige precis!
Det hade såklart varit jobbigare för "dom" att leta mörka kvinnor, leta en kvinna med slöja, än att bara ta dem som anmält sig på statist-sajten.

Första gången jag tänkte på detta var på Kvällspressens redaktion, Liza Marklunds deckare, där vi jobbade 4-5 dagar per film
En av dagarna fattades folk på redaktionen och någon föreslog en mörkhyad statistkompis. Men den statistansvarige måste fråga produktionsledningen först(!)

Jag frågade Kalle om det inte var dags för  kvinnor i slöja i affären.
- Tror du inte jag försöker? svarade han.

 Konstigt nog började han istället prata prata om att det är svårt att ha en mörkhyad person med.

 Folk skulle ju genast se att det var samma person (!) - även om hon har andra kläder på sig i nästa scen.

Personen skulle helt enkelt synas för mycket!

Jag borde kanske ha haft min blommiga sjal på mig i någon scen

Sjalen låg kvar i min stora prickiga väska

Det var en trevlig dag!  Vi blev trevligt bemötta av alla i teamet.

Jag är gärna med igen!  - om Joakim är inspelningsledare! 
Det är han som gör de flesta jobben.

Förra gången, för två år sen. var det en annan inspelningsledare. Oangagerad och ganska trist. 

Se  blogg från förra tillfället!

Ninni och jag skyndade oss iväg mot hållplatsen. Passerade helikoptern...

Vi hann  till bussen tack vare ett chaufförsbyte.



Reklamen kommer vecka 42, i mitten av oktober sa dom. 
Jag lägger in en länk då!  Då få ni se när Stig goes bananas.

Reklamfilmen heter
Stig rasar över 5:2 dieten